Bridgeblogg från Motala

20 december 2015

Att förstå motståndarna

Filed under: Spelföring — Etiketter: — Christian @ 18:14

151220_TolkaMotspelarnasSpel

Det är långt mellan inläggen här på bloggen nu för tiden… Här spelade jag i alla fall en tävling på bridgebase, med och mot robotar, och jag hittade ett intressant och lärorikt läge att skriva om.

Det hela handlar om tolkning av motståndarnas drag. Varför spelar de som de gör, och vad kan jag dra för slutsatser av det? Slutsatser man drar av sådana funderingar kan ofta väga betydligt tyngre än sådana enkla principer som att man skall maska i trumfen om man saknar en lägre honnör.

Här är vi alltså i zon, och väst har klivit in med 2. Det gör man ju inte gärna med en klen inklivshand. Nästa sak att tänka på är att väst drar i istället för att spela ut en honnör. Det måste betyda att han inte har KDknxx för då hade han spelat ut den högsta honnören. Även med KDxxxxx eller Dknxxxxx hade han nog spelat ut en honnör. Därför är det rimligt att tro är att han har K9xxxx, Kknxxxx, eller D9xxxx. Som mest har han alltså 4 hp i .
Vilka mer honnörer har han för att komma upp i inklivsstyrka? Tja, i vart fall har han inga i. Självklart kan han ha EDkn, men även då blir det bara 11 hp. Återstår då ; kan han ha K? Måste han ha K?

För att få reda på mer om hur korten sitter spelade på 10 på utspelet. (Jag har ju en ingång i för att komma in och casha mitt E senare, och att kunna maska i trumf om det visar sig att jag vill det.)
Genom att lägga på 10 tvingar jag öst att lägga på en honnör, och det blir ju ytterligare en ledtråd om kortsitsen. Nu lade öst K, och då kan jag vara ganska säker på att väst har D. Eftersom jag räknade med att väst skulle spelat ut D från Dknxxxxx så verkar det dessutom som att öst har kn. Alltså har väst bara 2 hp i , och max 7 i . Därför måste väst ha K för att komma upp i rimlig inklivsstyrka, och att slå masken är därför helt onödigt.
Istället lade jag ner  E direkt och det visade sig att västs trumfkung var singel! Tolv stick!

13 augusti 2015

Bättre sent än aldrig…

Filed under: Uncategorized — Etiketter:, , , , — Christian @ 01:20

Det har nu gått ett par år sedan jag skrev något på bloggen, men den finns ju fortfarande kvar. Dessutom verkar det finnas några som uppskattar att läsa det som står, trots att det inte uppdateras så ofta. Därför kan det vara värt att fortsätta skriva några inlägg. Jag har i alla fall semester just nu, så det finns lite tid. Dessutom var vi i Örebro och spelade nyligen, och det fanns en del spännande givar från Guldgruvans finalspel. Här kommer några jag minns.


 

150802_18

 

Här fick jag som öst en mycket spelstark hand. Trots att Anna passade på -inklivet så tyckte jag att min hand var värd ett bud oekonomiskt på 3-läget. Det kan vara helt fel, men med min starka -färg hade jag ett bra ställe att fly till om det visade sig att Anna inte alls hade . Och skulle Anna ha -stöd kan vi kanske spela hem 3-4. Om hon däremot knappt har några hp alls så är det en hög risk att N-S kan spela hem en utgång, och då kan det vara värt att gå tre dubblade ozonsstraffar i eller . Om vi landar i 4 är det inte ens säkert att de dubblar eftersom N-S saknar de fina -honnörerna.

Vidare tänkte jag på möjligheten att Anna skulle kunna ha en del hp i som gör att N-S skulle ha svårigheter att kunna spela hem sin utgång, men då hade kanske Anna bjudit 1 NT istället för att passa? Sammantaget vägde det alltså över att 3 med min fyrkortsfärg var en rimlig chansning. Hittar jag Anna med 4-korts så blir det dessuom mer effektiva -stölder på min hand eftersom jag då inte stjäl med den långa trumfhanden.
Min budgivning låter ju väldigt stark, att bjuda en ny färg på 3-nivån mot en passad partner. Min partner kunde ju dessutom höja till 4 , trots att hon bara har två verksamma hp. (D är ointressant med tanke på budgivningen). Det gjorde tydligen att N-S kom av sig lite. De hängde inte med i vår anpassningsinspirerade budgivning. (En sak som Anna värderade upp kraftigt i sin höjning till 4 är att hon har kn10!)
Vid de flesta borden spelade N-S 4 och vid några bord hade Ö-V offrat sig korrekt i 5med 3 dubblade straffar. Att slinka undan med en odubblad straff som vi gjorde var en näst-topp, då ett Ö-V par fick spela 3 med jämn hemgång.


 

150802_21

Ö-V hade en ganska enkel budgivning, och jag hade ett knepigt utspel. Jag vet ju att öst har en öppningshand, och att väst har lovat ca 10 hfp. När jag själv har 15 hp är det lätt att inse att Anna knappast har så mycket honnörer. Möjligen kan hon ha en dam eller så. Risken är därför stor att jag ger bort ett stick på utspelet, om jag t.ex. spelar ut kan ÖV ha Eknx på ena handen och K10x på den andra. Därmed är Annas tänkta D såld.
Att spela ut verkar livsfarligt. Möjligen skulle Anna kunna ha en -singel, men sannolikheten är liten. Risken är däremot stor att jag ger bort ett -stick. Med tanke på att öst UD:ade 1  och därför borde vara kort i så verkade det rimligt att K sitter hos väst. Att spela ut E verkade också dumt.
Det som kvarstår är alltså ! Här såg jag en chans att Anna mycket väl skulle kunna ha D och att det skulle dyka upp Kknxx på bordet. Spelföraren skulle då behöva gissa hur våra -honnörer är fördelade, och i de lägena gissar spelföraren nästan alltid på att utspelaren har D, för vem skulle dra för ett ess? Vill det sig riktigt väl skulle Anna då kunna sitta med Dx, och inse att jag har E. Vips har hon då en -stöld också.
Alltså spelade jag ut 6, som gick till 10, 9 och 5. Eftersom Anna inte lade på K, D eller kn vet jag att spelföraren har de korten, dvs färgen satt 4-4-4-1 från början. Inte så svårt då att efter att ha fått på E spela 3 till stöld, och valet av min lägsta -hacka visar förstås att jag har en ingång i den lägsta färgen — en så kallad lavinthalsignal. Således kom det 9 tillbaka till mig. Notera att den höga -hackan också är enligt lavinthal och ber om den högre färgen tillbaka från min sida, dvs Anna vill stjäla en till! Eftersom jag visste att jag nu var inne på min hand för sista gången tog jag först för E innan jag gav Anna ytterligare en stöld.

För att undvika denna utveckling skall väst som spelförare se till att mörka -sitsen i första stick. Hon skall inte gå upp med 10 från bordet utan släppa den till handen. När väst lägger på 9 skall hon dessutom se till att vinna sticket med D för då svävar jag i ovisshet om vem som har kn. Därmed hade försvaret blivit svårare att hitta.
Visst, det kanske inte är så lätt för spelföraren att förutse redan i första trick att hon kommer åka på en massa stölder bara för att hon vinner första sticket med lägsta korten, men det kostar inget att spela sina honnörer på ett sätt så att det blir svårare för motståndarna att dra slutsatser. Om inte annat så får det oss att ödsla energi på att försöka förstå hur det sitter.
Nu är det ju också så att spelföraren borde ha vunnit utspelet på handen för att kunna spela upp mot sina -honnörer på bordet, men det är en annan historia.
Nu fick vi nästan en topp med våra 3 straffar.


 

150802_29

Jag minns inte budgivningen riktigt, men jag öppnade som nord med 1 och Anna höjde till 3 – omvänt för att spärra lite och visa ca 6-9 hp. Öst UD:ade på ett av budvarven och väst bjöd 3.

Eftersom vi hade så väldigt många ihop och jag ändå skulle komma in på E senare valde jag bort det annars självklara -utspelet. Istället spelade jag ut min -singel i hopp om att Anna skulle ha E och jag skulle kunna få stjäla. Trist tänkte jag när jag såg att träkarlen hade E – då fick jag väl inga stölder.

Spelföraren gick mycket riktigt upp med E och ville själv förberda för en -stöld. Allså spelade han 2 från bordet för att förbereda stölder. Anna lade förstrött sin 5 och spelföraren lade sin 4 som han väl redan hade förberett utan att tänka så mycket på det. Han skulle ju bara ge bort ett -stick för att sedan kunna stjäla. Här såg jag min chans!! 3 och Anna var inne! Det har nog aldrig hänt oss att tvåan, trean fyran och femman gått samtidigt i första stick i färgen.

Anna borde nog ha spelat på 10 bara för att försäkra sig så långt som möjligt att hon skulle få vara inne. Hon hade ju några fina -stick att inkassera. Nu kunde hon ändå ta sina två -stick varpå jag sakade mina två och kunde sedan stjäla -vändan från Anna. Minns inte riktigt hur vi fick till två straffar, men det blev det i alla fall.


 

150802_31

När Anna med konventionen ‘Gambling 3NT’  visade en gående lågfärg (minst 7-korts) och nord dubblade var det rätt uppenbart att det var läge för en offring. Vilken lågfärg Anna än har måste nord eller syd ha en singel eller renons i färgen. Dessutom vet jag att N-S har ganska många ihop, ty Anna spärrar inte med sin lågfärg så här om hon har 4-korts högfärg vid sidan av, i alla fall inte i första eller andra hand. Vidare förnekar 3NT-budet någon vidare styrka i sidofärgerna. Därmed vet jag också att N-S har bortemot 25-30 hp i de tre övriga färgerna, så de borde rimligen kunna hitta någon färg att spela, men bara om vi ger dem utrymmet att söka rätt kontrakt. Därför bjöd jag direkt ett spärrande 5 som Anna korrigerade till 5.
Nord spelade ut E och K, varpå Anna kunde stjäla och också hade fått ett par höga på min hand att kasta sina -förlorare på. En straff ledde till 22 av 26 poäng på brickan.
För att N-S skall göra rätt i försvaret skulle de behöva överenskommelsen att kungutspel mot kontrakt på 5-tricksnivån eller högre begär en längdmarkering. Då spelar nord ut K istället för E och får se 10 från syd. Dvs syd har udda antal vilket borde kunna vara trekorts, och då vet nord att väst startade med en -singel. Nord kan då övergå till och spela K, på vilken syd längdmarkerar med 10. Därmed vet nord att väst har två eller fyra . (Det kan ju inte längre vara noll!) Således kan nord ta ut en -honnör till.
Hur syd markerar den gången är lite oklart, men 9 eller 4 borde kunna vara enligt lavinthal för att peka på den högre eller lägre färgen, men det finns kanske fler än två färger att peka på? Att väst inte har E borde vara uppenbart utifrån budgivningen så att vi har ett stick att hämta där är kanske självklart. Kanske gäller det att stoppa -stölder istället, eller att ge syd en -stöld om han hade -singel? Så kanske 9 skulle peka på -singel hos syd, och 4 på att syd inte har någon åsikt — sticket kommer vi väl få ändå så det behöver man väl inte markera för?
Rätt försvar är nog att spela trumf från nord, och om väst försöker stjäla på bordet kan syd vinna första -sticket och spela en andra trumfvända. Då blir det 7-stick och bara en -stöld till spelföraren.


150802_38

I skydd av väldigt fördelaktiga zoner klev Anna in här för att visa en klen 2-färgshand med vår TRASH-metod. Jag med min -renons trodde förstås att hon hade och , men även då borde vi ha en hygglig chans att gå hem i 4. Hon borde nämligen ha lite starkare kort än de hon har. Åtminstone en vettig honnör i vardera färgen tycker jag hon borde ha när hon tar oss till 3-tricksnivån. Jag skissade därför upp typ
Dxxx x Dxxxxx xx
som en minimal hand för henne att ha. Mot det skulle jag ha en vettig chans på fem -stick och ett -stick. Sedan skulle vi kunna ta fyra -stick med hjälp av en eller två stölder också. Att hon skulle ha och kunde jag inte tro, men det gick ju bra det med. Kanske skulle jag hoppat till 4 istället? Då skulle vi ha en chans att komma till 6 vilket förstås ingen gjorde, men egentligen skall det kontraktet inte bjudas när vi saknar både E och D.
För övrigt uppskattade jag västs förklaring av östs 1NT-öppning!

 


… och nu ger det sig hur länge det dröjer till nästa inlägg …

 

27 oktober 2013

Försöker igen

Filed under: Budgivning, Försvar, Spelföring — Etiketter:, , , — Christian @ 19:22

Nu har jag inte kommit mig för att skriva något här på länge. Det känns som att man skulle behöva sisådär 28-30 timmar per dygn för att hinna med allt som man vill hinna med 🙂 Det är i alla fall dags för en uppryckning, så få vi se hur länge det varar. Jag återstartar med lite blandade givar från senaste året.


A1

Anna spelade ut sin 5 enligt 11-regeln. Jag räknade därmed ut (11-5) att öst och jag hade 6 kort högre än 5, och spelföraren lade ju 9 på utspelet. Det verkade lovande för om det inte var lurigt spelat skulle östs nästa höga falla under E. Därefter kunde vi fortsätta med 4 -stick till för två zonbet. Det verkar ju kul ….
Vi missade dock en chans i försvaret här, och jag tycker att det är Anna som till största delen är ansvarig för det. Det handlar förstås om ♠-färgen. Hon kan ju se på bordet att vi har ♠-stick att ta om hon får den spelad genom spelföraren. Helst skulle hon vilja ha mig att spela ♠ två gånger igenom spelföraren för efter budgivningen verka det rimligt att tro att både ♠K och ♠kn sitter hos öst. Så efterE en ♠-vända och sedan spelar Anna in mig i igen för ytterligare en ♠-vända. Det skulle smaka mumma, men det kan vara lite svårt att signalera precis det. Kanske skulle jag kunna lista ut det om Anna lägger t.ex. 10 underE och 8 under kn? Det skulle vara så höga och konstiga kort att det måste innebära att jag skall göra något annat än att bara fortsätta i färgen. Man kan också se det som en lavinthal-markering.

En ♠-vända borde vi dock kunna få till om Anna är förutseende nog och behåller sin  2:a ett tag. När hon ser att spelföraren sakar på 3:e -sticket så vet hon att jag hade 5-korts . Då ser hon bara helt enket till att lägga 2 i femte -sticket så att jag vinner det. Hon vet ju att även jag kan räkna ut hur :n sitter, så jag vet då att hon har en sjätte att ta, och varför lät hon då mig vinna det femte sticket? Jo, det måste vara så att hon vill att jag skall spela något bra igenom spelföraren. Då är det dags (om inte förr) att jag tar en närmare titt på bordet och funderar över vad hon kan ha för kort på syd? Det är knappast en ♣-vända hon vill ha, och i kan hon bara räkna med att få för esset, och det hade hon ju kunnat ta för själv efter att ha tagit över i . Det måste vara en ♠-vända hon vill ha. Då kan jag lika gärna spela ♠kn och vips vinner vi tre ♠-stick också.

Nu förstod jag inte att hon satt laddad i ♠, och 2 gick redan i andra sticket. Jag ville också säkra upp våra två straff genom att spela så att hon kom in i det femte sticket och kunde casha den sjätte :n. Det skulle kanske kunna vara så att jag släpper hem kontraktet om jag vänder i ♠.


A2

Här gjorde Anna ett fint inkliv. Som alternativ till lågfärgsinkliv på 2-nivån här har Anna möjlighet att kliva in med 1 NT för att visa den specifika kombinationen 4-korts och någon längre lågfärg. Därför vet jag här att Anna inte har 4-korts , och då vet jag ju också att NS har minst 8-korts -anpassning. Sedan är det ofta så att Anna inte har så många ♠ när hon kliver in så här efter syds ♠-öppning. Om man gissar att Anna har 2-3 ♠ så har NS sisådär 9-10 ♠ ihop, utöver sin -anpassning.
Hur mycket styrka har NS? Jag vet inte riktigt, än så länge, men vet de det själva ännu? Oavsett hur så verkar det som att NS har båda högfärgerna och vi har båda lågfärgerna. Vi har dessutom fördelaktiga zoner för en offring så det är lika bra att dra till ordentligt direkt innan syd får en chans att berätta mer om sin hand.

Bjuder jag försiktigt uppåt är risken bara stor att NS hinner berätta såpass mycket att de gör rätt vad gäller att dubbla oss eller bjuda över själva. T.ex. kanske de hinner förstå att de har :n gemensam. Som det var nu verkade de inte fatta alls att jag bjöd på nästan enbart fördelning, så kontraktet blev inte ens dubblat.

Man kan tycka, vilket vi också gör, att det är lite konstigt att vi inte alerterar dessa inkliv med 2. Vi gjorde det i början efter att ha infört det där 1 NT-inklivet, men så mötte vi några som med bestämdhet hävdade att vi inte skulle alertera 2 och de verkade vara kunniga. Så då lät vi bli att alertera ett tag, men då mötte vi några som var mycket bestämda om motsatsen, så då kanske vi skulle alertera i alla fall. Jag mailade därför förbundet och fick då klart besked om att dessa inkliv med 2 i lågfärg inte skall alerteras för att det förnekar 4-korts i andra högfärgen. Däremot skall förstås själva 1 NT-inklivet alerteras, men det har det aldrig rått några delade uppfattningar om.


A3a

Att spela 5 i lågfärg brukar inte vara så vinnande i partävling. Här var det faktiskt tredje brickan i rad som jag spelade det, och det var dubblat alla tre gångerna. Den här gången blev det dock lyckat.

Öst spelade ut ♠ K och jag tog med ♠ E och fortsatte med ♠ kn som öst täckte och jag stal. Sedan spelade jag en till handen och spelade en upp mot bordet. Öst misstänkte kanske att jag satt med Ex och gick därför upp med sin K och väst bekände med kn.
När öst nu fortsatte med en liten var det inte så svårt att inse att väst satt med E. För det första så hade öst mycket väl kunnat spela ut E om han hade haft EK. För det andra så måste ju väst ha några poäng någonstans för sitt 2♠-bud. För det tredje skulle öst knappast fortsätta med en om han hade E själv. Så väst bör ha E och om öst klivit in på en femkorts -färg så är E singel nu. Därför lade jag lågt från bordet och mycket riktigt föll E. Väst vände nu med sin sista som jag släppte till K. Härefter tog jag ut D och sakade då en ♣ från handen.

Nu var det så upplagt för en skvis. Se nästa givdiagram!

A3b

Med de här sex korten kvar kan det ju se ut som att jag kommer få 5 stick (4  och 1 ♣) och ÖV ett i ♣. Men det finns en skvis här om öst har ♣ K. Det kan vi förstås se att han har, men jag antog att han nog hade det ändå för att få ihop till sitt inkliv. Han har ju hittills bara visat upp ♠KD och K, så utan ♣K hade han nog inte vågat sig in i zonen. (Man kan också säga att om han inte har ♣K så spelar det ingen roll hur jag spelar korten för det blir då alltid 5 stick till mig och ett stick till ÖV. Därför kan jag lika gärna utgå från att öst har ♣K.)

En skvis fungerar så att man tvingar en av motståndarna att saka ett kort som han inte har råd att saka. För att han inte skall ‘ha råd’ att saka något så måste vi ha något som kallas ‘hotkort’. I det här läget vet jag att väst har slut på , så bordets 7 är ett sådant hotkort mot öst. Öst måste helt enkelt hålla kvar en hög för att inte 7 skall ge mig ett stick. Han måste på samma sätt hålla kvar ♣K för att inte min ♣D skall bli godspelad. För att skvisen skall fungera måste den motståndare man ‘hotar’ saka före något av hotkorten. Här sitter både 7 och ♣D efter motståndaren jag hotar (öst) men 7 hade lika gärna kunnat sitta på min egen hand. För en skvis behöver jag också kommunikation mellan handen och träkarlen i en av färgerna där det finns ett hot. Här har jag ju det i form av ♣E. Slutligen måste vi vara nere i rätt läge. Jag måste ha godspelat alla resterande kort utom ett, för annars kommer öst ha ett oviktigt kort kvar att saka.

Här är jag alltså inne på bordet och spelar så 10 till kn och fortsätter med 9, 8 …. och 6. Vad skall öst saka? Tja, ♠10 ryker, och 9, och ♣5, men sedan sitter han där med 10 och ♣Kkn och måste hitta ett kort att saka. Väljer han 10 så tar jag sista stick på 7, och väljer han ♣kn så faller ♣K under ♣E. Det blev ♣kn, och han får väl då hoppas på att det är väst som har ♣D.

Jag visste ju i alla fall att han hade behållit en hög , så min enda chans var att saka 7. Mycket riktigt kom ♣K när jag spelade upp mot ♣E och sedan fick jag sista på ♣D.

Många tror att det är väldigt svårt med skvisar, och att man måste hålla koll på alla 52 korten, men riktigt så är det inte. Det enda är att man behöver känna igen läget när det uppstår, och sedan veta VAD man skall räkna. Här insåg jag att -färgen satt 5-2 pga inklivet och att bara öst därför kunde gardera 7. Sedan var det bara att hoppas att han också hade ♣K. Jag vet ju att det har gått 8 -kort tidigt, och sedan hade jag två till på bordet. Öst har alltså 3 -kort till och det är de enda kort jag behöver hålla utkik efter. Om alla de korten sakas så är 7 godspelad. Om inte får jag saka 7 och då bör ♣K falla. Jag behöver alltså inte räkna ♣-korten!


A4a

Här värderade jag upp mina kort rätt bra. Anna visar visserligen en svag hand för sin omvända höjning, och själv har jag inte mer än 13 hp, men jag tänkte att det kunde vara värt 5 ändå. Det som gör det mer attraktivt är dels att jag har en fin 6-kortsfärg; dels är det min anpassning i ♠ till det Anna uppenbarligen har i ♠ med tanke på hennes 2 ♠-bud; och dels är det för att jag har en singel i ♣ där hon visar att hon inte har några bortkastade hp, så även om min ♣K verkar innebära 3 onödiga hp så är den ganska värdefull i kraft av att det är en singel, tänkte jag och bjöd ut utgången.

Sedan hade jag lite flyt som fick ett utspel i form av ♣3 — att dra för ett ess är verkligen inte något jag gör i partävling om jag har ett rimligt alternativ. Det gjorde att jag fick första sticket på ♣K och det var ju en skänk från ovan. Sedan spelade jag upp till mitt E och såg både K och D falla. Därmed är mitt kontrakt hemma, för jag kan knappast tappa mer än ett stick i ♠ och ett stick i . Men jag kanske kan göra mer? Tja, om både ♠-masken och -masken går så förlorar jag inget stick alls, men det är dåliga odds på att två maskar skall gå. Om jag slår -masken och den spricker så spelar öst förmodligen en ♠ igenom ♠E, och då behöver öst ha ♠K för att det skall bli ett enda övertrick, för jag kan inte saka något avgörande på kn som har blivit godspelad under tiden. Även om väst skulle ha Kx så att -masken fungerar och att K sedan faller så vinner jag inget på det eftersom jag inte har något bra att saka på kn.
Om jag istället tar mig in på handen och maskar i ♠ så riskerar jag ett motsvarande läge: om väst kan vinna på ♠K så vänder han i och masken måste gå för att det skall bli ett övertrick. Även om öst skulle sitta med ♠K så måste han ha den singel eller dubbelton, för annars kan han helt enket hålla upp den tills bordets ♠E har spelats. Har öst ♠Kx så täcker han ♠D och då växer västs ♠9 istället. Det gör att jag på min hand inte kommer kunna få mer än en godspelad låghonnör i ♠ att kasta förlorare på. Därmed kan jag bara bli av med en -hacka på bordet, och det har jag ingen nytta av eftersom jag redan är nere på bara en möjlig -förlorare i och med min ED på handen.
Alltså: om bara en av maskarna går så är jag nere i jämn hemgång, om inte motståndarna missar i försvaret. Om båda maskarna går så kan jag ta alla stick.

A4b

Nu såg jag istället en annan möjlighet, som jag tror att många inte tänker på i lägen som dessa. En bra faktor i sammanhanget är att jag har fått ett stick på min ♣K vilket förmodligen inte är fallet på de andra borden som eventuellt spelar samma kontrakt. På de andra borden förlorar de därför förmodligen ett stick till ♣E och sedan är de beroende av att en mask fungerar för att de skall kunna gå hem, och att båda maskarna skall fungera för att det skall bli ett övertrick.

Jämfört med detta har jag en mycket bättre chans, för om jag avstår att maska överhuvudtaget så kan jag säkerhetsspela kontraktet för att få ett övertrick tack vare den där ♣K:en. Jag tar istället helt enkelt för ♠E och spelar sedan ♠8 till ♠10. Då kommer ♠Dkn10 gemensamt ge två stick, och jag kommer få möjlighet att saka 42 från syds hand. Därmed behöver jag inte slå någon -mask alls utan kunde gå upp med E så fort ÖV spelar färgen.

Detta kan ses som ett exempel på att jämföra sig med fältet. Ligger jag före eller efter fältet på brickan? Om motståndaren har hittat ett jätteelakt utspel så kan det vara värt att ta några extrachanser i spelföringen för att ta igen det som andra spelförare kanske ligger före. Här är läget det motsatta: jag har fått en favör i utspelet som jag kan ana att andra spelförare inte har fått. Därmed skall jag inte riskera något i mitt kontrakt utan spela hem det så säkert som möjligt.

28 juni 2012

På BBO häromdagen

Filed under: Spel på Bridge Base — Etiketter:, — Christian @ 17:08

Det är många på klubben som inte verkar ha hittat till Bridge Base på nätet, eller också är det det jag inte råkat hitta dem när jag tittat runt efter andra svenskar. Vill man spela med mig kan man i alla fall söka efter användarnamnet cbergek. Här är ett par intressanta givar.

Jag satte upp mig som reserv i turneringsdelen på BBO (www.bridgebase.com). Plötsligt plingade det då till i datorn och det kom upp en fråga av typen: ‘Vill du ställa upp som reserv i tävlingen Skandinaviska par? Du spelar i så fall med xxxxx.’ Och så fanns det en Ja-ruta och en Nej-ruta att klicka i. Det blev ett Ja, och vips fick jag spela med en trevlig norrman. På den här brickan bjöd han på en snygg sak, tycker jag.

Min norske partner ‘höjde’ min 3-spärr till 3NT, trots att han också är ganska svag. Det får flera effekter. Dels så låter det ju som att syd faktiskt kan ha en stark hand när han bjuder som han gör och kanske att 3NT därför kan bli nerpassat av ÖV? Med de fina -honnörerna syd har så kan han ju vara ganska säker på att vi har 6-stick att ta, och med de långsamma hållen i övriga färger kan han hoppas på att få komma in någon gång, och det blir ju ett sjunde stick. Två bet blir det då, och det kan det vara värt. Om ÖV ändå skulle dubbla 3NT så kan han fortfarande kliva ur i 4. Det viktiga är i alla fall att det tar bort 3-nivån för ÖV.

Nu var öst inspirerad tillräckligt att bjuda 4 ändå. Det var ju ett mycket bra kontrakt som ganska få hade hittat till. Dessutom tog de 11 stick, medan många bara tog 10, så en botten för oss. Ändå alltså ett inspirerande bud det där 3NT som åtminstone jag lägger på minnet.


Här var en intressant hand till där kanske våra olika värderingsstilar passade bra ihop. Han ville väl inte lägga in en så fin ♠-färg i en 1NT-öppning och valde då att öppna med 1♠ trots att handen är balanserad och har rätt styrka i antalet hp för att öppna med 1NT. När jag då bjöd 1NT så måste han stå sitt kast, antingen värdera handen till 12-14-balans och passa, eller också värdera upp den till 18-19-balans och bjuda 2NT. Möjligen kan han ljuga lite om sina färglängder och återbjuda 2♣ eller 2♠ också. Nu tyckte han väl om 5-kortsfärgen och de toppiga honnörerna så han värderade uppenbarligen upp handen till 18-19-balans.

Jag å min sida tyckte att jag hade fina kort eftersom jag hade bra med tior och knektar, samt täta mellansekvenser och en femkortsfärg, så med 18-19-balans mittemot ville jag vara i utgång.

Jag fick 7 i utspel och den tog jag med E efter att ha funderat ut följande lite luriga sak. Jag ville ju nämligen använda mig av -färgen, men jag kan inte maska, för då behöver jag använda en ingång och det har jag ont om. Dessutom är ju -färgen blockerad sedan om jag släpper kn till väst, och då behövs mängder av ingångar vilket jag ju inte har. Alltså skulle jag behöva spela till E och sedan en liten mot handen, men om ÖV gör rätt så får de då två -spel.
Det borde vara bättre om jag kan få ÖV att spela -färgen åt mig. Det är ju än så länge bara jag som vet vilken lågfärg jag är svag i och vilken jag är stark i. De ser ju bara syds kort och utifrån dem så verkar det hugget som stucket om försvaret skall inrikta sig på att godspela stick i eller i ♣. Om jag då börjar med att angripa en lågfärg så kommer de ofta att inrikta sig mot den andra. Alltså spelade jag en ♣ mot handen.
Jag fick behålla ♣kn och fortsatte med en ♠ till ♠10. Kanske borde jag spelat ♠K istället, men hur som helst. Väst kom in på ♠kn, tog ut ♣E och ♣K men missade att spela ♠ till partnern. Han kunde kanske inte föreställa sig att det var öst som satt med den sista ♣-hackan?
Istället kom det en -hacka till D och E, varpå jag kunde fortsätta med en liten mot handen och pressa ut K. Väst kunde fortfarande inte se någon vits med att spela in partnern på ♠E eftersom han väl fortfarande trodde att jag satt med den sista ♣-hackan. Så det blev en till K och sedan kn till D och min hand var stor.
Jämn hemgång alltså för en delad topp på brickan.

13 april 2012

Bronstävling, 120412

Filed under: Klubben - partävling — Etiketter:, , — Christian @ 23:33

Den här torsdagen var det vanlig partävling och vi lyckades riktigt bra. Flera intressanta brickor.


 Här var det många som stoppade i 4♠, men det verkar väldigt fegt. Oavsett om väst öppnar med 3♠ eller kanske lite försiktigt med 2♠ så kan i alla fall öst börja räkna stick mot en vettig västhand. Säg att väst t.ex har ♠EDxxxx och inga fler hp. Då bör vi ha sex stick i ♠, och med den fina -färg som öst har så verkar chansen till sex-stick vara hög dessutom. (Om väst har 2-korts , som nu, så räcker det att -färgen hos NS sitter 3-2 för att man även skall få sex -stick. Om väst har singel- kan man fortfarande få sex -stick om färgen sitter 3-3 hos NS.) Sex plus sex stick blir tolv stick, och alltså kan vi hoppas på en slam. Det enda vi då behöver kolla är att vi har kontroller i alla färger och att vi har tillräckligt många nyckelkort (ess och trumfkung). Kontroller har jag ju i alla färger, men det jag kan hoppas på från Anna är ♠E, E och ♠D. Hon har troligtvis inte alla tre för då hade hon inte spärrat, men två av de tre korten vore fint.

Så hur kan man på 8 av 11 bord stanna i 4♠? De kan inte ha insett värdet av -färgen, eller också gick budgivningen helt annorlunda, eller också är de överdrivet pessimistiska.

Om väst skulle ha ♠Dknxxxxx Ex xx ♣xx så kan vi få problem om motståndarna hittar ♣-utspel för då har den en ♣ godspelad när de kommer in på trumfesset, men att det skulle sitta exakt så är inte jättestor risk, och det är ju inte säkert att de spelar ut ♣ då heller.

Den här gången hade inte Anna vad jag hoppades på, så vi hade inget för vårt slamsökande men nästa gång…


 Här har vi ju 6-2-anpassning i så rimligen borde vi kunna spela 4. Problemet med det är dock att jag inte har så kul kort för ett -kontrakt. Om Anna har t.ex. ♠Exx så kanske vi i ett -kontrakt kan hinna stjäla ett ♠-stick på min hand, men då kan vi ju även få två ♠-stick i ett NT-kontrakt. I övriga färger är min hand minst lika bra i NT som i . Att kunna stjäla på Annas hand är inte mycket värt om det inte är så att hon är svag och kort i ♠. Så genom att bjuda 3♠ så fick vi chansen att spela 3NT trots att vi har 8-korts högfärg ihop. Det är inte så sällan det är bra att göra så.

Vad gäller spelet så är det egentligen bara att passa sig för -färgen. Den måste ju sitta 3-2 hos NS för att man skall kunna få 5 -stick, och om man börjar med att ta EK och sedan ger bort det tredje -sticket så kan det bli svårt att komma in på västs hand igen och då får man aldrig de där godspelade -sticken. Rätt spelsätt är att börja med en liten från både öst och väst. Då har man kvar kommunikationen i själva -färgen och färgen godspelas när man sedan spelar EK. Förutom att Anna spelade just så fick vi dessutom ytterligare någon favör och gick hem med två övertrick. En delad topp eftersom de flesta som väntat kommit till ett -kontrakt och antalet stick där är ju lika många.


Här fick jag ♣8 ut, till ♣D, ♣K och ♣E. Efter uttrumfning (då jag sakade en ♣ från bordet) tog jag min ♣kn, stal en ♣, och såg att den färgen inte satt 3-3. Därmed borde jag inte kunna få mitt tolfte stick i ♣-färgen, så jag kommer behöva spela ♠ mot handen och gissa rätt för att få mitt tolfte stick.
Så jag tog för K och slog -masken, tog ut ävenE (sakade en ♠) och planen var sedan att spela upp mot ♠K10. Nu gick det inte så, för eftersom jag tidigt hade sakat en ♣ från bordet så räknade nord fel i färgen och gick upp med ♣10 när jag stal, och därmed fick jag mitt tolfte stick på ♣9.Många hade gått bet i samma kontrakt efter -utspel från syd, och det är lite intressant. Ser man bara -färgen som den är så verkar det vettigt att direkt försöka sig på masken med kn och det tror jag att många kan ha gjort. Men tänker man framåt kan man inse att det inte är bra att maska med kn på utspelet. Nästa -stick måste man ju nämligen vinna med handens K och sedan har man då ett tredje -stick att inhämta i form av E, men då har man ingen ingång till bordet längre. Samtidigt är det uppenbart att man vill spela både ♣-färgen och ♠-färgen från bordet och inte från handen. Därmed är det väldigt viktigt att bevara ingångar till bordet.
Så vi backar tillbaka bandet till utspelet och tänker om. Är det verkligen så att kn kommer vinna sticket så är det för att syd sitter med D, men då kan jag ju slå -masken senare lika gärna och genom att göra det så bevarar jag kommunikationen i -färgen och har en ingång för att spela ♣ eller ♠ upp mot handen.
Jag drabbades inte av detta lömska läge eftersom jag fick ett annat utspel, men kanske hade jag trillat dit också?

Om man nu får -utspel och spelar som jag nämnt ovan så finns det väl en risk till som jag ser det. När man cashat sitt E så kan man t.ex. spela ♣D för att maska ut ♣K. Om man då får behålla ♣D så skall man inte ta ut ♣E för även om ♣K skulle falla så har man ingen kommunikation för att ta sig in på bordet och casha ♣kn. (Det slutar ju med att man måste börja spela ♠ från sin ♠K10 och då får NS alltid två ♠-stick om de inte gör bort sig.) Det vinnande spelsättet är istället att från bordet skifta till ♠ efter att ♣D har vunnit sticket. Om nord skulle täcka ♣D med ♣K så tar man förstås ♣E och spelar in sig på bordets ♣kn. På det här sättet får man då en hederlig chans att gissa rätt i ♠. Dvs om NS har var sin ♠-honnör så kan jag få ett ♠-stick om jag gissar rätt på vem som har vilken honnör. Om båda honnörerna sitter hos en av försvararna spelar det ingen roll hur jag gissar; har nord båda kommer jag alltid få ett ♠-stick och har syd båda kommer jag aldrig få något ♠-stick.

En intressant spelföring var det i alla fall och det vara bara jag som fick hem kontraktet, men så fick jag ju en gåva av nord också.

01 april 2012

BBO

Filed under: Försvar — Etiketter: — Christian @ 23:33

Med det tråkiga vårvädret ute så spenderade jag lite tid på Bridge Base Online (BBO) idag. Först råkade jag se att det var 16-delsfinal i ”World Online University Team Championships” och vår klubbkamrat Joel är med och representerar Sverige. De klarade sig vidare till nästa omgång, liksom det andra svensklaget. Kul! (Mer info finns på den här sidan.)

Därefter satte jag mig vid ett bord och spelade med någon okänd person från Turkiet då följande bricka dök upp.

 

Med Annas och mitt system hade jag gladeligen öppnat med 2NT för att visa en honnörssvag hand med två femkortsfärger. Nog för att ♠-färgen är ett kort längre än så, men det må vara hänt. Nu var ju dock överenskommelserna mycket beskedliga mellan mig och min tillfällige partner. ”SAYC” hade vi kommit överens om via chatten. Det som då står på menyn är att öppna med en svag 2♠-öppning, men med 5-korts vid sidan av avstod jag från det. Som synes blev sedan budgivningen kort och koncis av ÖV.

De flesta som spelat brickan hade kommit till 4 eller 5 på NS och spelade hem det med eller utan övertrick, så det blev några IMP ut. Vi lyckades i alla fall snirkla till oss maximalt antal stick i försvaret.
Efter E från syd då min K föll, fortsatte syd helt enkelt med kn som täcktes med D och jag stal med min singeltrumf. Att jag stal var förstås ingen överraskning för syd, så därför anade jag att hans val av just knekten i nog kunde tolkas som en lavinthal-signal, dvs ett högt kort för att jag skulle vända tillbaka med den högsta färgen. Alltså spelade jag en ♠ tillbaka så att även syd fick stjäla med sin singeltrumf. Den ♠-hacka jag valde var ♠8, dvs en hög enligt lavinthal. Hade jag haft en trumf till hade jag varit intresserad av en stöld till och då hade jag spelat tillbaka ♠2. Nu spelade det inte så stor roll längre. Vi hade fått för vårtE och våra två stölder och det var allt vi kunde få.
Visst var det en snygg bet?

För övrigt kan ju vi spela hem 5 eftersom både E och K faller samtidigt. ÖV kan faktiskt spela hem 6NT eftersom vi inte har någon kommunikation till att casha både K och E. Optimalt resultat blir därför 7X-2, men det var det ingen som bjöd…

 

 

22 februari 2012

Två slammar

Filed under: Budgivning, Spelföring — Etiketter:, , , — Christian @ 17:15

Vi spelade nyligen en seriematch i efterhand (Motalaserien) och fick till oavgjort med plus i kanten, 17-13. Det var inga datorgivar så jag kan inte återge dem alla, men en intressant giv lade jag på minnet — tack iPhone-kameran! Vår budgivning var det inget fel på men tyvärr gick vi bet. Hur som helst; här kommer given.


Håll med om att det är en riktigt intressant hand, och den passade vår konvention Raptor som handen i handsken. Vi har visserligen bara 22 hp ihop, men slammen är ändå bra eftersom vår anpassning är så suverän.
Efter nords 2♣ är det ju rimligt att tro att min ♣-renons är riktigt värdefull. Jag vet ju också om minst 8-korts -anpassning och sedan en gemensam högfärg. Högfärgen torde ju vara , men man kan ju inte vara så säker…
2NT lovar primärt stöd i ♦ så att vi har någonstans att ta vägen. (Kanske är det tänkbart även utan 3-stöd i om man istället har 4-4 i högfärgerna, för då är man ju också säker på att vi har någonstans att ta vägen i budgivningen.) Anna vet i alla fall av budet 2NT att vi kan spela minst 3 i högfärg eller 4. På 2NT kan hon använda buden 3♣ och 3 som pekarbud — 3♣ betyder en stark inklivshand med 4-korts. 3 visar stark hand med ♠.
Svaret 3♠ betyder alltså en svag hand, men man kan inte få allt! Jag vet ju å andra sidan att vi har 10-korts trumf, och minst 8-kortsanpassning i . Då har vi goda chanser till 6 ♠-stick och 5-stick om väst har några bra honnörer. Till exempel skulle Anna kunna ha något liknande ♠Kxxx xx EDxxx ♣xx. Om ♠- och -färgerna då bara sitter jämnt så hänger slammen bara på att ♥E sitter rätt. Hon skulle också kunna ha en hel del andra kort på sin hand som ger fler chanser till slam.  Det enda jag behöver veta är om vi har de där viktiga essen och trumfkungen, så en essfråga är ett rimligt nästa steg.
Frågar jag nu med 4NT så blir det svårt efter svaret två av fem nyckelkort. Har hon ♠K-E, eller ♠K-E, eller E-E så finns det  en chans på slammen. Om ett av de två essen däremot är ♣E så blir det värre. Då saknar vi ett nyckelkort för mycket. För att lösa detta använder man enklast Voidwood. Det innebär ett hopp förbi utgång till en ny färg på 5-lägetoch är en essfråga med renons i den bjudna färgen. Ordern är då att man endast svarar med de nyckelkort man har i övriga färger. Alltså svarar Anna två nyckelkort, och jag inser att ett nyckelkort saknas. Jag vet också att vi saknar ♠D, men med tio trumf spelar det ingen roll.
Slutbudet blir därför 6♠. Under budgivningen och inför utspelet frågade NS en del om budens betydelse, och sedan kom utspelet:4 från nord. Hur spelar man nu då?

Först bör man nog misstänka det där utspelet. Väst har ju lovat en 5-korts -färg och öst har i princip lovat stöd i den färgen. Att nord då skulle dra för något i den färgen verkar helt vettlöst. Därför är det högst misstänkt att det är en singel.
En annnan tanke som slår en är att man alltid kommer att förlora ett trumfstick, minst. Om trumfen sitter 3-0 med tre hos syd så kommer han alltid få för ♠KD och det är inte mycket att göra åt. Om det tvärtom är nord som har ♠KD så kan man hålla ♠-förlorarna till en enda genom att dubbelmaska. Det är dock ganska låg sannolikhet att trumfen sitter 3-0 och av dessa är det alltså bara den ena 3-0-varianten där man kan påverka resultatet. Spelar vi för att täcka upp för den möjligheten så riskerar vi också en ♦-stöld om syd faktist skulle ha en ♠-honnör.
Därför verkar det vettigast att börja med ♠E och sedan kan NS få nästa ♠-stick. Då håller man oftast ner förlorarna till en enda i ♠-färgen i alla fall. Alltså skulle man kunna ta K och sedan ♠E. Dock finns det ju mer att tänka på än trumffärgen. Chanserna man ser i övriga färger är att -färgen kanske ändå sitter 3-2 så att man kan saka två av östs -hackor. En annan möjlighet är att maska i .

Det bästa sättet att spela är nog att släppa utspelet till handens ♦D. Därefter stjäl man ♣7 så att man har ♣-renons på båda händerna. Därefter spelar man ♠E och hoppas att den färgen satt jämnt. Med en kvarvarande trumf ute tar man sedan för ♦K. Om nord kan stjäla den är han inpetad och måste vända mot dubbelrenons eller upp i -gaffeln. Om både nord och syd kan bekänna på K så satt ju den färgen snällt och kan användas för att saka östs två -förlorare. Nord eller syd kan ta sitt ♠-stick när som helst men hemgången är klar. Om det trist nog är syd som kan stjäla K så kommer han troligen vända i och då får man hoppas på masken. Om korten sitter så var dock -masken den enda chansen till hemgång i vilket fall som helst. (Skulle syd spela ♣ mot dubbelrenons kan väst saka sin -förlorare.)

Notera att det är viktigt att släppa utspelet till handen så att man hinner stjäla bort den där ♣-hackan medan väst fortfarande har en ingång som inte kan stjälas bort. Det kan kräva lite tid att lista ut den här spelplanen, men det är kanske görbart…. nästa gång 😉


Några dagar senare var det dags för partävling och även här fanns en riktigt intressant slambricka.


Vi använder saknade poäng (Missing Points = MP) för att värdera obalanserade händer, och öppnar med starka 2-öppningar i högfärg. Kanske var det just vår 2-öppning som gjorde att vi var de enda ÖV som nådde storslam på den här given. Över en mer anonym stark öppning av öst (dvs stark 1♣ eller ‘2♣ enda krav’) så kan syd hoppa in med 3♣ eller 4♣ med bra effekt. Väst kan sedan kanske visa sin -färg med ett färgbud eller visa en del styrka genom att dubbla, men vad Öst har är fortfarande höljt i dunkel.
Nord ser ju på sin hand att ÖV har mängder med hp och nästan inga ♣. Alltså är det mycket sannolikt att ÖV kan spela hem slam eller storslam i ♠ eller. (Knappast eftersom nord själv har så många.) Därmed är det rimligt att nord spärrar vidare till 5♣ eller t.o.m. 6♣ för att försvåra för ÖV.
På det här sättet har budgivningen nått åtminstone 5-läget innan öst har fått någon som helst chans att tala om vad det är för några starka kort han har. Därmed blir det svårt för ÖV att välja rätt nivå, och man hamnar nog oftare i än i ♠ — en viktig skillnad i partävling.

Över vårt 2♠ är en spärr av syd mindre effektivt och det beror på att väst redan har fått lite information om anpassningen — här vet Anna att det finns en 8-kortsanpassning i ♠ och därmed kan hon vara mer säker på att vi skall spela ett eget kontrakt snarare än att ta dubblade straffar. Om Anna suttit med renons-♠ hade han med större säkerhet kunnat inrikta sig på dubblade straffar hellre än eget kontrakt.
Som synes fick vi ingen inblandning från NS i vår budgivning. Hur var det egentligen på de andra borden?


Vi tar samma giv en gång till med mer fokus på vår budgivning.
Med mina 12 MP och besked om partnerns 7-9 TP så vet jag att det bara saknas ca 4 poäng totalt, och slam är därmed ganska självklart. Voidwood visar sedan renons-♣ och frågar efter antalet nyckelkort i övriga färger, och Anna visar ett nyckelkort (♠K). Därmed vet jag att vi har alla nyckelkort och anar att storslammen är nära med så fin sidofärg i . Budutrymmet mellan 5 och 6♠ bör därför användas på något bra sätt för att ta reda på om 7♠ är spelbart.
I det här läget hade 5 frågat efter ‘vad har du i ‘. 5♠ hade varit slutbud. 5NT är helt odiskuterat. Det blev därför enkelt nog 6♣ som frågar efter kungar i övriga färger, men samtidigt visar det ju att vi har alla nyckelkort och att jag är intresserad av storslam. Om Anna hade haft både K och K så måste ju jag vara beredd att spela 7♠, så med båda röda kungarna så bjuder Anna 7♠ direkt snarare än att försöka visa kungarna. När hon då svarar 6 på kungfrågan visar det därför inte bara K utan det förnekar även K.
Så här långt kommen kan jag försöka skissera Annas hand och få det till något liknande ♠Kxx ? Kx? ♣?
Hon har ju dock lovat 7-9 TP så något mer än så krävs. Det verkar det på syds dubblingar som att syd i alla fall har några bra ♣-honnörer, så Annas ytterligare styrka sitter nog inte i ♣. Hon skulle mycket väl kunna ha D eller D till sina utlovade ♠K och K, och då har vi 13 stick. Om det inte är fallet så skulle -färgen kanske kunna ställas med en stöld eller en mask. Den sista -hackan kan ofta stjälas. Ytterligare en chans är att Anna har 4-korts ♠ och då kanske man kan göra en ‘reverse dummy’, dvs stjäla 3 ♣ på östs hand. Som en sista chans finns det kanske en skvismöjlighet också. De sammanlagda chanserna motiverar därför att bjuda ut 7♠, även om det kanke är lite chansartat.

En bättre budväg kanske hade varit om jag efter svaret 5 visat storslamsintresset med 6 som är en storslamsinvit och ber partnern värdera sin styrka i -färgen. Då kan Anna enkelt lägga på till 7♠, i alla fall i det här fallet. Ett annat alternativ (det bästa tror jag) hade varit att börja med 6♣ som nu men bjuda 6 efter 6. Som nämnts ovan kan det inte fråga efter K för den har redan förnekats. Istället är det det sista budet som är tillgängligt innan vi kommer till 6♠ som är sista säkra stoppet före storslammen. Det kan användas som ‘last train’ dvs, ‘jag kan fortfarande inte bestämma mig för slam eller lillslam. Har du något extra?’ Anna skulle då enkelt kunna lägga på till storslammen med både D och D som oredovisade tilläggsvärden, samt att väst inte har några onödiga honnörer i ♣. (Minns de där två extra MP som öst har räknat in för sin ♣-renons — de kan ju väst tänka bort!)
En petitess i sammanhanget var att vi helt glömde bort att använda konventionen ROPI. Enligt den så skall väst redubbla för att visa noll nyckelkort, passa för att visa ett, bjuda 5 för att visa två, osv.

22 januari 2012

Kval Öppna DM-par, 120119

Igår spelades DM-semifinal i lag, där vi lyckades kvalificera oss efter diverse flyt, oflyt, bra budgivning, sämre budgivning osv. I brist på brickor från de matcherna så kommer här istället några intressanta från första kvällen av DM-par som spelades i torsdags.


När partnern gör en överföring som här till 2 så kan det ju vara så att man som 1NT-öppnare har en förträfflig hand som stöd, och det tyckte jag att jag hade här, med EKx och egen stark 5-kortsfärg. Med standardmetoder kan man då superacceptera genom att bjuda 3 istället för 2, men det är då svårt för Anna att veta vad hon skall värdera upp eller ner.
I Bridgetidningen fanns det en artikel häromåret (av Anders Wirgren tror jag) som tog upp idén att istället visa en svag dubbelton som superaccept. Enligt det sättet skulle jag då bjuda 2♠ här med betydelsen ”jag har bra -stöd, en stark öppningshand och en svag dubbelton i ♠.” Man kan tänkas vända på det också och istället visa en annan färg som man kan ha som sidofärg och där man kan behöva lite hjälp från partnern. Enligt det sättet så skulle jag då bjudit 3 här. Frågan är vad som är bäst…
Själva har vi hittat på att använda oss av samma invitmodell som man gör med Romex invitbud efter starten 1-2, eller 1♠-2♠. (Se länk i högerspalten för detaljer.) Dvs närmsta budet betyder att man vill göra en negativ superaccept och direkta bud i annan färg är en positiv superaccept. Det är inte ofta dessa superaceepter kommer till användning, men det är inte så svårt att hålla i huvudet om man redan använder Romex. Här hade jag dock lite svårt för att bestämma mig. Skulle jag göra en positiv superaceept i , eller en negativ i ♠. Som synes valde jag det senare och min tanke bakom det var att ♦-färgen nog kan vara väldigt användbar även om Anna inte har några-honnörer. Hade jag gjort en positiv i hade hon nog lagt på. Nu blev istället hennes ♠D mindre värd och det gjorde att hon stannade i 3. Det blev 10 stick till oss. Att hitta försvaret för att hålla oss i 9 stick är ju lite långsökt.

 


Här blev jag lurad. Jag trodde ju att väst inte hade K eftersom han frågade efter -håll istället för att bjuda 3NT. Likaså avstod öst att bjuda 3NT och bjöd istället 4♣. Västs kontrollbud i skulle då kunna vara en singel. Det talade för att Anna hade K tänkte jag och alltså är det säkert att spela ut E.
Det kunde ju dessutom vara så att det gäller att ta det där enda -sticket jag har medan chansen finns. Risken är ju att västs försvinner på östs ♠-färg. Sedan hoppades jag ju få på min K så blir det en bet. Skulle öst ha E så blir det kanske 6= istället för 6+1 genom att jag cashar mitt E direkt.
Som det blev nu så släppte jag hem slammen genom att spela ut E, och det blev en nolla till oss. På de flesta andra bord kom man ju nämligen till ett ♠-kontrakt på öst och fick -utspel genom kungen.

Det här blev inte bra. Med fördelningen 4-4-4-1 så öppnar vi oftast så billigt vi kan. Om Anna svarar med 1/♠ så kan jag ju höja hennes bud ett snäpp eller två. Problemet kom när hon bjöd 1. Vilken högfärg skall jag bjuda då? Den färg jag bjuder kommer vi enkelt att kunna hitta en eventuell anpassning i, men den andra färgen kommer ju bli fjärde färg och därigenom svår att hitta anpassning i.
Jag valde 1 eftersom det är min starkare färg. Dessutom tänkte jag att om Anna då bjuder 1♠ som fjärde färg så kan jag bjuda 2♠ för att visa 4-korts där också. Nu hade ju Anna en svag hand, för svag för fjärde färg, så hon prefererade helt enkelt mellan mina färger och så var vi i helt fel kontrakt. Trist!
Vet inte vad man skall ha för överenskommelse för sådana här händer. Kanske hjälper det att ha överenskommelsen att Anna, om hon har 4-4 i , bjuder 1 istället? Då kan jag  över hennes 1 med mer bestämdhet välja att bjuda 1♠. Risken är då att vi missar en 4-4 anpassning i , men det är ett litet pris att betala.
Vissa tycker nog att jag borde öppnat min hand med 1, men senare i budgivningen kan Anna då komma att tro att min -färg är 5-korts, och det gillar jag inte. Så givet 1♣-öppningen: hur tycker du att man borde fortsätta?

Konkurrensbudgivning är ett spännande och viktigt kapitel. För mig här gällde det att räkna ut vad Anna har och inte har när hon först dubblar och sedan självmant bjuder sin ♠-färg.
Hon har uppenbarligen starka kort, för har jag något bra att komma med så kan jag bjuda själv över 3 eller åtminstone dubbla för att säga att jag har lite poäng. Ändå fortsätter hon med 3♠ i zon mot ozon. Har hon lite blandade färger hade hon kunnat dubbla igen för att höra vad jag har, eller bjudit 4 som ett ‘välj nåt-bud’ om hon absolut inte vill att jag skall straffpassa 3X.
Att hon då aktivt väljer 3♠ istället för dubblingen måste bero på att hon har 5-korts ♠.
Då kommer vi till alternativen. Hon kan efter öppningen 2 med våra metoder, för att visa en hand med 5-korts ♠-färg bjuda antingen 2♠, 3♠, eller 2NT (krav, och återkommer sedan med 3♠) för att visa svag, ganska stark respektive riktigt stark ♠-hand. Att hon avstått att ta någon av de budvägarna måste betyda att hon har en superstark hand, förmodligen ganska balanserad. Alltså måste det vara vettigt att höja 3♠ till utgång. Min slutledning vägledde mig också till att passa på 5X — det kan ju tänkas vara vettigt att bjuda 5♠ istället när jag har bra ♠-stöd och inga defensivstick. Med den hand jag skisserat till Anna borde vi dock ha en god chans att ta många straff.
Anna spelade ut ♠K. Just på 5-läget och högre så har vi börjat använda K-utspel som ett kommando att göra en längdmarkering. Hon kan alltså välja att spela ut ♠E eller ♠K beroende på vilken markering hon vill ha. Min ♠3, enligt Malmö, betydde då att syd hade 2-korts ♠, och därmed var det fritt fram att ta ut även ♠E, men sedan skifta till ♣-honnörerna. (Kanske hade det varit bättre att börja med ♣K för att med samma metod få veta hur många ♣ hon kan ta, och sedan skifta till ♠. Risken finns kanske att syd stjäl redan första ♠-sticket?)
Sedan fick Anna förstås även för K. Fyra bet för 800 och en topp till oss.

06 januari 2012

Stenbergs, någon?

Filed under: Uncategorized — Christian @ 19:48

Missade tyvärr att anmäla oss till någon närliggande silvertävling så här i trettondagstider. I gengäld blev det en ny sida på bloggen. Du hittar sidan i högerspalten på bloggen en bit ner.
Att det blev just Stenberg beror på att det så här i nyårstider kommer en sammanfattning från wordpress som talar om hur det går för min blogg, varifrån folk kommit som surfat in här, vad som har lästs mest, vad som har sökt efter m.m. Just Skrot-Stenberg var faktiskt en sådan sak som det sökts efter. Så håll till godo.
Återstår den polska saxen. Får se när tiden räcker till …

03 januari 2012

Sista bridgen före jul, lite i efterskott

Filed under: Budgivning — Etiketter:, , , , , — Christian @ 14:45

Här fick vi en topp eftersom ÖV inte hade någon utvecklad metod för att bjuda mot min 2Multi-öppning.
Det är ofta svårt för öst att veta hur stark väst egentligen är i det här läget efter 3♣-budet. Öst kan ju se att man har en spelbar trumf, men hur långt skall man bjuda? Om väst kan bjuda 3♣ även med t.ex. ♠xx Dxx Exx ♣EKxxx så är det kanske lika bra att passa på 3♣. Eftersom Anna måste bjuda något på min 2-öppning så kommer väst alltid få två chanser (minst) att bjuda — en chans nu direkt på 2 och en chans när Annnas svarsbud (oftast 2) kommer tillbaka och jag har avslöjat vad jag har för något genom att passa eller korrigera till 2♠. Även om man inte har något jättedetaljerat system för hur man bjuder kan man komma långt med en princip som t.ex. ‘Bjuder jag direkt har jag en riktigt stark hand, men bjuder jag först andra gången så är det lite svagare och bara för att konkurrera.’
Med en sådan princip blir det lättare för öst att veta om 3♣ är lagom eller om man kanske bör ta sig betydligt längre i budgivningen. De flesta andra spelade 3NT, men 6♣ är det bästa kontraktet.

När 1NT-öppningen följs av två pass kan man ofta räkna ganska bra på styrkan runt bordet. Om syd har 8 hp bjuder han oftast något så passet där betyder att han har max 7 hp ca. Han kan förstås ha noll hp men ofta ligger det i intervallet 4-6 hp. Eftersom jag själv har 10 hp så borde det bli över ca 7-11 hp till Anna. Därmed borde vi ha möjlighet att spela något delkontrakt eller kanske att beta 1NT.
Kan vi då beta 1NT? Ja, om Anna spelar ut kanske det kan gå, men hur sannolikt är det att hon väljer ett -utspel om jag passar nu? Om hon spelar ut något annat så måste jag ha ingångar för att hinna utnyttja min fina -färg i försvaret, men eftersom den starka motståndarhanden sitter efter mig så  är nog varken ♠kn eller D några vidare ingångar. I försvar mot 1NT är det därför stor risk att jag inte får stick på fler än EK.
Då kanske det är bättre att spela något eget kontrakt istället, men vilket kontrakt är vettigast? Ja, ett -kontrakt kan jag nästan lova att vi kan spela, men ett -kontrakt är fullt möjligt också om Anna har -stöd, och det betalar sig lite bättre. Med hjälp av konventionen TRASH som vi använder i det här läget (1NT-pass-pass-…) kan jag välja att göra en överföring till 2 för att visa handen som en enfärgshand, eller att visa handen som en tvåfärgshand med +. Vi räknar 5-4 som en tvåfärgshand, och vilken som är 5-korts och vilken som är 4-korts är helt fritt. Det innebär att om Anna sitter med 3-3 i rödfärgerna så är det lätt hänt att vi hamnar i 2 på 4-3 istället för 2 på 6-3. För att undvika att gå bet i ett -kontrakt, och för att -färgen var så stark, valde jag en säkrare trumf genom att visa min hand som en enfärgshand med . För fegt kanske?
På mitt TRASH-bud tänker sig Anna primärt att jag har en -hand och hur långt vill man i så fall bjuda? Tja, 2♦ räcker nog och då bjuder hon det. Skulle jag gå vidare efter 2 så visar det att jag hade tvåfärgshanden och då kan Anna göra en ny värdering av sina kort. Om hon skulle sitta med en riktigt bra hand mot en tänkt -hand hos mig kan hon välja mellan och ♠ direkt. Om jag då har tvåfärgshanden passar jag på det, men om jag har -handen så vet jag vilken högfärg Anna är starkast i samt att hon har bra -stöd. Då kan vi kanske hitta fram till utgång själva i en del fall.
För att visa handen som en tvåfärgshand med de aktuella färgerna skulle jag dubblat, som betyder ‘överföring till ♣ eller tvåfärgshand med +.’ På det skulle Anna ha bjudit 2♣ som ‘passa om du har enfärgshand med ♣’ och därefter skulle jag bjudit 2 för att visa tvåfärgshanden. Möjligen hade vi då kunnat komma till 4?

Den här slammen var rolig att bjuda. Vi fick nämligen anledning att använda en speciell essfråga som är väldigt bra att ha i arsenalen när man har en sådan här 2NT-öppning.
Ett problem med 2NT-öppningen är nämligen när partnern är den starka handen som blir bortspärrad, vilket var just vad som hände mig här. Då har man ju väldigt lite budutrymme kvar och vilken som helst av Annas färger kan vara aktuell som trumf. Samtidigt är det svårt att både hinna få reda på vilka färger Anna har och även hinna meddela vilken av dem jag vill spela och essfråga i just den.
En del av lösningen är att låta 3 vara artificiellt kravbud som här. På det bjuder Anna så här för att visa ♠+lågfärg; hon bjuder 3NT för att visa lågfärgerna; 4♣/ visar bjuden lågfärg och ; 4 visar högfärgerna. På det sättet kan vi stanna i färgutgång oavsett vilken färgkombination Anna har.
Nästa del i lösningen är att använda 4NT som en modifierad essfråga enligt RKCB. Modifieringen består i att man har två aktuella trumffärger, dvs båda färgerna som Anna har visat är tänkbara trumffärger. Det blir då sex nyckelkort (4 ess, 2 trumfkungar) och två trumfdamer. Svaren 5♣ och 5 är som vanligt, men svaret ‘2 nyckelkort med eller utan trumfdam’ blir mer uppdelat:
5 visar 2 utan någon trumfdam; 5♠ = 2 med lägre trumfdamen (dvs ♣D i det här fallet); 5NT = 2 med högre trumfdamen (dvs ♠D); 6♣ = 2 med båda trumfdamerna. Efter de här svaren kan jag bjuda ett slutbud, eller bjuda närmsta färgbud i en icke-trumffärg som trumfdamfråga med svar som ovan, eller bjuda 5NT som kungfråga och storslamsinvit.
Metoden har jag läst om i Eddie Kantars RKCB-bok, men vi har sällan använt den. Förutom just i det här specifika läget använder vi den då vi visat en 5-5-hand på annat sätt men inte kommit åt att spika den ena färgen som trumf. Det kan t.ex. vara efter ett överbud av öppningsbudet för att visa ‘högsta + en färg till’.
Older Posts »

Blogg på WordPress.com.