Bridgeblogg från Motala

13 april 2012

Bronstävling, 120412

Postat i: Klubben - partävling — Etiketter:, , — Christian @ 23:33

Den här torsdagen var det vanlig partävling och vi lyckades riktigt bra. Flera intressanta brickor.


 Här var det många som stoppade i 4♠, men det verkar väldigt fegt. Oavsett om väst öppnar med 3♠ eller kanske lite försiktigt med 2♠ så kan i alla fall öst börja räkna stick mot en vettig västhand. Säg att väst t.ex har ♠EDxxxx och inga fler hp. Då bör vi ha sex stick i ♠, och med den fina -färg som öst har så verkar chansen till sex-stick vara hög dessutom. (Om väst har 2-korts , som nu, så räcker det att -färgen hos NS sitter 3-2 för att man även skall få sex -stick. Om väst har singel- kan man fortfarande få sex -stick om färgen sitter 3-3 hos NS.) Sex plus sex stick blir tolv stick, och alltså kan vi hoppas på en slam. Det enda vi då behöver kolla är att vi har kontroller i alla färger och att vi har tillräckligt många nyckelkort (ess och trumfkung). Kontroller har jag ju i alla färger, men det jag kan hoppas på från Anna är ♠E, E och ♠D. Hon har troligtvis inte alla tre för då hade hon inte spärrat, men två av de tre korten vore fint.

Så hur kan man på 8 av 11 bord stanna i 4♠? De kan inte ha insett värdet av -färgen, eller också gick budgivningen helt annorlunda, eller också är de överdrivet pessimistiska.

Om väst skulle ha ♠Dknxxxxx Ex xx ♣xx så kan vi få problem om motståndarna hittar ♣-utspel för då har den en ♣ godspelad när de kommer in på trumfesset, men att det skulle sitta exakt så är inte jättestor risk, och det är ju inte säkert att de spelar ut ♣ då heller.

Den här gången hade inte Anna vad jag hoppades på, så vi hade inget för vårt slamsökande men nästa gång…


 Här har vi ju 6-2-anpassning i så rimligen borde vi kunna spela 4. Problemet med det är dock att jag inte har så kul kort för ett -kontrakt. Om Anna har t.ex. ♠Exx så kanske vi i ett -kontrakt kan hinna stjäla ett ♠-stick på min hand, men då kan vi ju även få två ♠-stick i ett NT-kontrakt. I övriga färger är min hand minst lika bra i NT som i . Att kunna stjäla på Annas hand är inte mycket värt om det inte är så att hon är svag och kort i ♠. Så genom att bjuda 3♠ så fick vi chansen att spela 3NT trots att vi har 8-korts högfärg ihop. Det är inte så sällan det är bra att göra så.

Vad gäller spelet så är det egentligen bara att passa sig för -färgen. Den måste ju sitta 3-2 hos NS för att man skall kunna få 5 -stick, och om man börjar med att ta EK och sedan ger bort det tredje -sticket så kan det bli svårt att komma in på västs hand igen och då får man aldrig de där godspelade -sticken. Rätt spelsätt är att börja med en liten från både öst och väst. Då har man kvar kommunikationen i själva -färgen och färgen godspelas när man sedan spelar EK. Förutom att Anna spelade just så fick vi dessutom ytterligare någon favör och gick hem med två övertrick. En delad topp eftersom de flesta som väntat kommit till ett -kontrakt och antalet stick där är ju lika många.


Här fick jag ♣8 ut, till ♣D, ♣K och ♣E. Efter uttrumfning (då jag sakade en ♣ från bordet) tog jag min ♣kn, stal en ♣, och såg att den färgen inte satt 3-3. Därmed borde jag inte kunna få mitt tolfte stick i ♣-färgen, så jag kommer behöva spela ♠ mot handen och gissa rätt för att få mitt tolfte stick.
Så jag tog för K och slog -masken, tog ut ävenE (sakade en ♠) och planen var sedan att spela upp mot ♠K10. Nu gick det inte så, för eftersom jag tidigt hade sakat en ♣ från bordet så räknade nord fel i färgen och gick upp med ♣10 när jag stal, och därmed fick jag mitt tolfte stick på ♣9.Många hade gått bet i samma kontrakt efter -utspel från syd, och det är lite intressant. Ser man bara -färgen som den är så verkar det vettigt att direkt försöka sig på masken med kn och det tror jag att många kan ha gjort. Men tänker man framåt kan man inse att det inte är bra att maska med kn på utspelet. Nästa -stick måste man ju nämligen vinna med handens K och sedan har man då ett tredje -stick att inhämta i form av E, men då har man ingen ingång till bordet längre. Samtidigt är det uppenbart att man vill spela både ♣-färgen och ♠-färgen från bordet och inte från handen. Därmed är det väldigt viktigt att bevara ingångar till bordet.
Så vi backar tillbaka bandet till utspelet och tänker om. Är det verkligen så att kn kommer vinna sticket så är det för att syd sitter med D, men då kan jag ju slå -masken senare lika gärna och genom att göra det så bevarar jag kommunikationen i -färgen och har en ingång för att spela ♣ eller ♠ upp mot handen.
Jag drabbades inte av detta lömska läge eftersom jag fick ett annat utspel, men kanske hade jag trillat dit också?

Om man nu får -utspel och spelar som jag nämnt ovan så finns det väl en risk till som jag ser det. När man cashat sitt E så kan man t.ex. spela ♣D för att maska ut ♣K. Om man då får behålla ♣D så skall man inte ta ut ♣E för även om ♣K skulle falla så har man ingen kommunikation för att ta sig in på bordet och casha ♣kn. (Det slutar ju med att man måste börja spela ♠ från sin ♠K10 och då får NS alltid två ♠-stick om de inte gör bort sig.) Det vinnande spelsättet är istället att från bordet skifta till ♠ efter att ♣D har vunnit sticket. Om nord skulle täcka ♣D med ♣K så tar man förstås ♣E och spelar in sig på bordets ♣kn. På det här sättet får man då en hederlig chans att gissa rätt i ♠. Dvs om NS har var sin ♠-honnör så kan jag få ett ♠-stick om jag gissar rätt på vem som har vilken honnör. Om båda honnörerna sitter hos en av försvararna spelar det ingen roll hur jag gissar; har nord båda kommer jag alltid få ett ♠-stick och har syd båda kommer jag aldrig få något ♠-stick.

En intressant spelföring var det i alla fall och det vara bara jag som fick hem kontraktet, men så fick jag ju en gåva av nord också.

01 april 2012

BBO

Postat i: Försvar — Etiketter: — Christian @ 23:33

Med det tråkiga vårvädret ute så spenderade jag lite tid på Bridge Base Online (BBO) idag. Först råkade jag se att det var 16-delsfinal i ”World Online University Team Championships” och vår klubbkamrat Joel är med och representerar Sverige. De klarade sig vidare till nästa omgång, liksom det andra svensklaget. Kul! (Mer info finns på den här sidan.)

Därefter satte jag mig vid ett bord och spelade med någon okänd person från Turkiet då följande bricka dök upp.

 

Med Annas och mitt system hade jag gladeligen öppnat med 2NT för att visa en honnörssvag hand med två femkortsfärger. Nog för att ♠-färgen är ett kort längre än så, men det må vara hänt. Nu var ju dock överenskommelserna mycket beskedliga mellan mig och min tillfällige partner. ”SAYC” hade vi kommit överens om via chatten. Det som då står på menyn är att öppna med en svag 2♠-öppning, men med 5-korts vid sidan av avstod jag från det. Som synes blev sedan budgivningen kort och koncis av ÖV.

De flesta som spelat brickan hade kommit till 4 eller 5 på NS och spelade hem det med eller utan övertrick, så det blev några IMP ut. Vi lyckades i alla fall snirkla till oss maximalt antal stick i försvaret.
Efter E från syd då min K föll, fortsatte syd helt enkelt med kn som täcktes med D och jag stal med min singeltrumf. Att jag stal var förstås ingen överraskning för syd, så därför anade jag att hans val av just knekten i nog kunde tolkas som en lavinthal-signal, dvs ett högt kort för att jag skulle vända tillbaka med den högsta färgen. Alltså spelade jag en ♠ tillbaka så att även syd fick stjäla med sin singeltrumf. Den ♠-hacka jag valde var ♠8, dvs en hög enligt lavinthal. Hade jag haft en trumf till hade jag varit intresserad av en stöld till och då hade jag spelat tillbaka ♠2. Nu spelade det inte så stor roll längre. Vi hade fått för vårtE och våra två stölder och det var allt vi kunde få.
Visst var det en snygg bet?

För övrigt kan ju vi spela hem 5 eftersom både E och K faller samtidigt. ÖV kan faktiskt spela hem 6NT eftersom vi inte har någon kommunikation till att casha både K och E. Optimalt resultat blir därför 7X-2, men det var det ingen som bjöd…

 

 

22 februari 2012

Två slammar

Postat i: Budgivning, Spelföring — Etiketter:, , , — Christian @ 17:15

Vi spelade nyligen en seriematch i efterhand (Motalaserien) och fick till oavgjort med plus i kanten, 17-13. Det var inga datorgivar så jag kan inte återge dem alla, men en intressant giv lade jag på minnet — tack iPhone-kameran! Vår budgivning var det inget fel på men tyvärr gick vi bet. Hur som helst; här kommer given.


Håll med om att det är en riktigt intressant hand, och den passade vår konvention Raptor som handen i handsken. Vi har visserligen bara 22 hp ihop, men slammen är ändå bra eftersom vår anpassning är så suverän.
Efter nords 2♣ är det ju rimligt att tro att min ♣-renons är riktigt värdefull. Jag vet ju också om minst 8-korts -anpassning och sedan en gemensam högfärg. Högfärgen torde ju vara , men man kan ju inte vara så säker…
2NT lovar primärt stöd i ♦ så att vi har någonstans att ta vägen. (Kanske är det tänkbart även utan 3-stöd i om man istället har 4-4 i högfärgerna, för då är man ju också säker på att vi har någonstans att ta vägen i budgivningen.) Anna vet i alla fall av budet 2NT att vi kan spela minst 3 i högfärg eller 4. På 2NT kan hon använda buden 3♣ och 3 som pekarbud — 3♣ betyder en stark inklivshand med 4-korts. 3 visar stark hand med ♠.
Svaret 3♠ betyder alltså en svag hand, men man kan inte få allt! Jag vet ju å andra sidan att vi har 10-korts trumf, och minst 8-kortsanpassning i . Då har vi goda chanser till 6 ♠-stick och 5-stick om väst har några bra honnörer. Till exempel skulle Anna kunna ha något liknande ♠Kxxx xx EDxxx ♣xx. Om ♠- och -färgerna då bara sitter jämnt så hänger slammen bara på att ♥E sitter rätt. Hon skulle också kunna ha en hel del andra kort på sin hand som ger fler chanser till slam.  Det enda jag behöver veta är om vi har de där viktiga essen och trumfkungen, så en essfråga är ett rimligt nästa steg.
Frågar jag nu med 4NT så blir det svårt efter svaret två av fem nyckelkort. Har hon ♠K-E, eller ♠K-E, eller E-E så finns det  en chans på slammen. Om ett av de två essen däremot är ♣E så blir det värre. Då saknar vi ett nyckelkort för mycket. För att lösa detta använder man enklast Voidwood. Det innebär ett hopp förbi utgång till en ny färg på 5-lägetoch är en essfråga med renons i den bjudna färgen. Ordern är då att man endast svarar med de nyckelkort man har i övriga färger. Alltså svarar Anna två nyckelkort, och jag inser att ett nyckelkort saknas. Jag vet också att vi saknar ♠D, men med tio trumf spelar det ingen roll.
Slutbudet blir därför 6♠. Under budgivningen och inför utspelet frågade NS en del om budens betydelse, och sedan kom utspelet:4 från nord. Hur spelar man nu då?

Först bör man nog misstänka det där utspelet. Väst har ju lovat en 5-korts -färg och öst har i princip lovat stöd i den färgen. Att nord då skulle dra för något i den färgen verkar helt vettlöst. Därför är det högst misstänkt att det är en singel.
En annnan tanke som slår en är att man alltid kommer att förlora ett trumfstick, minst. Om trumfen sitter 3-0 med tre hos syd så kommer han alltid få för ♠KD och det är inte mycket att göra åt. Om det tvärtom är nord som har ♠KD så kan man hålla ♠-förlorarna till en enda genom att dubbelmaska. Det är dock ganska låg sannolikhet att trumfen sitter 3-0 och av dessa är det alltså bara den ena 3-0-varianten där man kan påverka resultatet. Spelar vi för att täcka upp för den möjligheten så riskerar vi också en ♦-stöld om syd faktist skulle ha en ♠-honnör.
Därför verkar det vettigast att börja med ♠E och sedan kan NS få nästa ♠-stick. Då håller man oftast ner förlorarna till en enda i ♠-färgen i alla fall. Alltså skulle man kunna ta K och sedan ♠E. Dock finns det ju mer att tänka på än trumffärgen. Chanserna man ser i övriga färger är att -färgen kanske ändå sitter 3-2 så att man kan saka två av östs -hackor. En annan möjlighet är att maska i .

Det bästa sättet att spela är nog att släppa utspelet till handens ♦D. Därefter stjäl man ♣7 så att man har ♣-renons på båda händerna. Därefter spelar man ♠E och hoppas att den färgen satt jämnt. Med en kvarvarande trumf ute tar man sedan för ♦K. Om nord kan stjäla den är han inpetad och måste vända mot dubbelrenons eller upp i -gaffeln. Om både nord och syd kan bekänna på K så satt ju den färgen snällt och kan användas för att saka östs två -förlorare. Nord eller syd kan ta sitt ♠-stick när som helst men hemgången är klar. Om det trist nog är syd som kan stjäla K så kommer han troligen vända i och då får man hoppas på masken. Om korten sitter så var dock -masken den enda chansen till hemgång i vilket fall som helst. (Skulle syd spela ♣ mot dubbelrenons kan väst saka sin -förlorare.)

Notera att det är viktigt att släppa utspelet till handen så att man hinner stjäla bort den där ♣-hackan medan väst fortfarande har en ingång som inte kan stjälas bort. Det kan kräva lite tid att lista ut den här spelplanen, men det är kanske görbart…. nästa gång ;-)


Några dagar senare var det dags för partävling och även här fanns en riktigt intressant slambricka.


Vi använder saknade poäng (Missing Points = MP) för att värdera obalanserade händer, och öppnar med starka 2-öppningar i högfärg. Kanske var det just vår 2-öppning som gjorde att vi var de enda ÖV som nådde storslam på den här given. Över en mer anonym stark öppning av öst (dvs stark 1♣ eller ’2♣ enda krav’) så kan syd hoppa in med 3♣ eller 4♣ med bra effekt. Väst kan sedan kanske visa sin -färg med ett färgbud eller visa en del styrka genom att dubbla, men vad Öst har är fortfarande höljt i dunkel.
Nord ser ju på sin hand att ÖV har mängder med hp och nästan inga ♣. Alltså är det mycket sannolikt att ÖV kan spela hem slam eller storslam i ♠ eller. (Knappast eftersom nord själv har så många.) Därmed är det rimligt att nord spärrar vidare till 5♣ eller t.o.m. 6♣ för att försvåra för ÖV.
På det här sättet har budgivningen nått åtminstone 5-läget innan öst har fått någon som helst chans att tala om vad det är för några starka kort han har. Därmed blir det svårt för ÖV att välja rätt nivå, och man hamnar nog oftare i än i ♠ — en viktig skillnad i partävling.

Över vårt 2♠ är en spärr av syd mindre effektivt och det beror på att väst redan har fått lite information om anpassningen — här vet Anna att det finns en 8-kortsanpassning i ♠ och därmed kan hon vara mer säker på att vi skall spela ett eget kontrakt snarare än att ta dubblade straffar. Om Anna suttit med renons-♠ hade han med större säkerhet kunnat inrikta sig på dubblade straffar hellre än eget kontrakt.
Som synes fick vi ingen inblandning från NS i vår budgivning. Hur var det egentligen på de andra borden?


Vi tar samma giv en gång till med mer fokus på vår budgivning.
Med mina 12 MP och besked om partnerns 7-9 TP så vet jag att det bara saknas ca 4 poäng totalt, och slam är därmed ganska självklart. Voidwood visar sedan renons-♣ och frågar efter antalet nyckelkort i övriga färger, och Anna visar ett nyckelkort (♠K). Därmed vet jag att vi har alla nyckelkort och anar att storslammen är nära med så fin sidofärg i . Budutrymmet mellan 5 och 6♠ bör därför användas på något bra sätt för att ta reda på om 7♠ är spelbart.
I det här läget hade 5 frågat efter ”vad har du i ”. 5♠ hade varit slutbud. 5NT är helt odiskuterat. Det blev därför enkelt nog 6♣ som frågar efter kungar i övriga färger, men samtidigt visar det ju att vi har alla nyckelkort och att jag är intresserad av storslam. Om Anna hade haft både K och K så måste ju jag vara beredd att spela 7♠, så med båda röda kungarna så bjuder Anna 7♠ direkt snarare än att försöka visa kungarna. När hon då svarar 6 på kungfrågan visar det därför inte bara K utan det förnekar även K.
Så här långt kommen kan jag försöka skissera Annas hand och få det till något liknande ♠Kxx ? Kx? ♣?
Hon har ju dock lovat 7-9 TP så något mer än så krävs. Det verkar det på syds dubblingar som att syd i alla fall har några bra ♣-honnörer, så Annas ytterligare styrka sitter nog inte i ♣. Hon skulle mycket väl kunna ha D eller D till sina utlovade ♠K och K, och då har vi 13 stick. Om det inte är fallet så skulle -färgen kanske kunna ställas med en stöld eller en mask. Den sista -hackan kan ofta stjälas. Ytterligare en chans är att Anna har 4-korts ♠ och då kanske man kan göra en ”reverse dummy’, dvs stjäla 3 ♣ på östs hand. Som en sista chans finns det kanske en skvismöjlighet också. De sammanlagda chanserna motiverar därför att bjuda ut 7♠, även om det kanke är lite chansartat.

En bättre budväg kanske hade varit om jag efter svaret 5 visat storslamsintresset med 6 som är en storslamsinvit och ber partnern värdera sin styrka i -färgen. Då kan Anna enkelt lägga på till 7♠, i alla fall i det här fallet. Ett annat alternativ (det bästa tror jag) hade varit att börja med 6♣ som nu men bjuda 6 efter 6. Som nämnts ovan kan det inte fråga efter K för den har redan förnekats. Istället är det det sista budet som är tillgängligt innan vi kommer till 6♠ som är sista säkra stoppet före storslammen. Det kan användas som ”last train” dvs, ”jag kan fortfarande inte bestämma mig för slam eller lillslam. Har du något extra?” Anna skulle då enkelt kunna lägga på till storslammen med både D och D som oredovisade tilläggsvärden, samt att väst inte har några onödiga honnörer i ♣. (Minns de där två extra MP som öst har räknat in för sin ♣-renons — de kan ju väst tänka bort!)
En petitess i sammanhanget var att vi helt glömde bort att använda konventionen ROPI. Enligt den så skall väst redubbla för att visa noll nyckelkort, passa för att visa ett, bjuda 5 för att visa två, osv.

22 januari 2012

Kval Öppna DM-par, 120119

Igår spelades DM-semifinal i lag, där vi lyckades kvalificera oss efter diverse flyt, oflyt, bra budgivning, sämre budgivning osv. I brist på brickor från de matcherna så kommer här istället några intressanta från första kvällen av DM-par som spelades i torsdags.


När partnern gör en överföring som här till 2 så kan det ju vara så att man som 1NT-öppnare har en förträfflig hand som stöd, och det tyckte jag att jag hade här, med EKx och egen stark 5-kortsfärg. Med standardmetoder kan man då superacceptera genom att bjuda 3 istället för 2, men det är då svårt för Anna att veta vad hon skall värdera upp eller ner.
I Bridgetidningen fanns det en artikel häromåret (av Anders Wirgren tror jag) som tog upp idén att istället visa en svag dubbelton som superaccept. Enligt det sättet skulle jag då bjuda 2♠ här med betydelsen ”jag har bra -stöd, en stark öppningshand och en svag dubbelton i ♠.” Man kan tänkas vända på det också och istället visa en annan färg som man kan ha som sidofärg och där man kan behöva lite hjälp från partnern. Enligt det sättet så skulle jag då bjudit 3 här. Frågan är vad som är bäst…
Själva har vi hittat på att använda oss av samma invitmodell som man gör med Romex invitbud efter starten 1-2, eller 1♠-2♠. (Se länk i högerspalten för detaljer.) Dvs närmsta budet betyder att man vill göra en negativ superaccept och direkta bud i annan färg är en positiv superaccept. Det är inte ofta dessa superaceepter kommer till användning, men det är inte så svårt att hålla i huvudet om man redan använder Romex. Här hade jag dock lite svårt för att bestämma mig. Skulle jag göra en positiv superaceept i , eller en negativ i ♠. Som synes valde jag det senare och min tanke bakom det var att ♦-färgen nog kan vara väldigt användbar även om Anna inte har några-honnörer. Hade jag gjort en positiv i hade hon nog lagt på. Nu blev istället hennes ♠D mindre värd och det gjorde att hon stannade i 3. Det blev 10 stick till oss. Att hitta försvaret för att hålla oss i 9 stick är ju lite långsökt.

 


Här blev jag lurad. Jag trodde ju att väst inte hade K eftersom han frågade efter -håll istället för att bjuda 3NT. Likaså avstod öst att bjuda 3NT och bjöd istället 4♣. Västs kontrollbud i skulle då kunna vara en singel. Det talade för att Anna hade K tänkte jag och alltså är det säkert att spela ut E.
Det kunde ju dessutom vara så att det gäller att ta det där enda -sticket jag har medan chansen finns. Risken är ju att västs försvinner på östs ♠-färg. Sedan hoppades jag ju få på min K så blir det en bet. Skulle öst ha E så blir det kanske 6= istället för 6+1 genom att jag cashar mitt E direkt.
Som det blev nu så släppte jag hem slammen genom att spela ut E, och det blev en nolla till oss. På de flesta andra bord kom man ju nämligen till ett ♠-kontrakt på öst och fick -utspel genom kungen.

Det här blev inte bra. Med fördelningen 4-4-4-1 så öppnar vi oftast så billigt vi kan. Om Anna svarar med 1/♠ så kan jag ju höja hennes bud ett snäpp eller två. Problemet kom när hon bjöd 1. Vilken högfärg skall jag bjuda då? Den färg jag bjuder kommer vi enkelt att kunna hitta en eventuell anpassning i, men den andra färgen kommer ju bli fjärde färg och därigenom svår att hitta anpassning i.
Jag valde 1 eftersom det är min starkare färg. Dessutom tänkte jag att om Anna då bjuder 1♠ som fjärde färg så kan jag bjuda 2♠ för att visa 4-korts där också. Nu hade ju Anna en svag hand, för svag för fjärde färg, så hon prefererade helt enkelt mellan mina färger och så var vi i helt fel kontrakt. Trist!
Vet inte vad man skall ha för överenskommelse för sådana här händer. Kanske hjälper det att ha överenskommelsen att Anna, om hon har 4-4 i -, bjuder 1 istället? Då kan jag  över hennes 1 med mer bestämdhet välja att bjuda 1♠. Risken är då att vi missar en 4-4 anpassning i , men det är ett litet pris att betala.
Vissa tycker nog att jag borde öppnat min hand med 1, men senare i budgivningen kan Anna då komma att tro att min -färg är 5-korts, och det gillar jag inte. Så givet 1♣-öppningen: hur tycker du att man borde fortsätta?

Konkurrensbudgivning är ett spännande och viktigt kapitel. För mig här gällde det att räkna ut vad Anna har och inte har när hon först dubblar och sedan självmant bjuder sin ♠-färg.
Hon har uppenbarligen starka kort, för har jag något bra att komma med så kan jag bjuda själv över 3 eller åtminstone dubbla för att säga att jag har lite poäng. Ändå fortsätter hon med 3♠ i zon mot ozon. Har hon lite blandade färger hade hon kunnat dubbla igen för att höra vad jag har, eller bjudit 4 som ett ”välj nåt-bud” om hon absolut inte vill att jag skall straffpassa 3X.
Att hon då aktivt väljer 3♠ istället för dubblingen måste bero på att hon har 5-korts ♠.
Då kommer vi till alternativen. Hon kan efter öppningen 2 med våra metoder, för att visa en hand med 5-korts ♠-färg bjuda antingen 2♠, 3♠, eller 2NT (krav, och återkommer sedan med 3♠) för att visa svag, ganska stark respektive riktigt stark ♠-hand. Att hon avstått att ta någon av de budvägarna måste betyda att hon har en superstark hand, förmodligen ganska balanserad. Alltså måste det vara vettigt att höja 3♠ till utgång. Min slutledning vägledde mig också till att passa på 5X — det kan ju tänkas vara vettigt att bjuda 5♠ istället när jag har bra ♠-stöd och inga defensivstick. Med den hand jag skisserat till Anna borde vi dock ha en god chans att ta många straff.
Anna spelade ut ♠K. Just på 5-läget och högre så har vi börjat använda K-utspel som ett kommando att göra en längdmarkering. Hon kan alltså välja att spela ut ♠E eller ♠K beroende på vilken markering hon vill ha. Min ♠3, enligt Malmö, betydde då att syd hade 2-korts ♠, och därmed var det fritt fram att ta ut även ♠E, men sedan skifta till ♣-honnörerna. (Kanske hade det varit bättre att börja med ♣K för att med samma metod få veta hur många ♣ hon kan ta, och sedan skifta till ♠. Risken finns kanske att syd stjäl redan första ♠-sticket?)
Sedan fick Anna förstås även för K. Fyra bet för 800 och en topp till oss.

06 januari 2012

Stenbergs, någon?

Postat i: Uncategorized — Christian @ 19:48

Missade tyvärr att anmäla oss till någon närliggande silvertävling så här i trettondagstider. I gengäld blev det en ny sida på bloggen. Du hittar sidan i högerspalten på bloggen en bit ner.
Att det blev just Stenberg beror på att det så här i nyårstider kommer en sammanfattning från wordpress som talar om hur det går för min blogg, varifrån folk kommit som surfat in här, vad som har lästs mest, vad som har sökt efter m.m. Just Skrot-Stenberg var faktiskt en sådan sak som det sökts efter. Så håll till godo.
Återstår den polska saxen. Får se när tiden räcker till …

03 januari 2012

Sista bridgen före jul, lite i efterskott

Postat i: Budgivning — Etiketter:, , , , , — Christian @ 14:45

Här fick vi en topp eftersom ÖV inte hade någon utvecklad metod för att bjuda mot min 2Multi-öppning.
Det är ofta svårt för öst att veta hur stark väst egentligen är i det här läget efter 3♣-budet. Öst kan ju se att man har en spelbar trumf, men hur långt skall man bjuda? Om väst kan bjuda 3♣ även med t.ex. ♠xx Dxx Exx ♣EKxxx så är det kanske lika bra att passa på 3♣. Eftersom Anna måste bjuda något på min 2-öppning så kommer väst alltid få två chanser (minst) att bjuda — en chans nu direkt på 2 och en chans när Annnas svarsbud (oftast 2) kommer tillbaka och jag har avslöjat vad jag har för något genom att passa eller korrigera till 2♠. Även om man inte har något jättedetaljerat system för hur man bjuder kan man komma långt med en princip som t.ex. ”Bjuder jag direkt har jag en riktigt stark hand, men bjuder jag först andra gången så är det lite svagare och bara för att konkurrera.”
Med en sådan princip blir det lättare för öst att veta om 3♣ är lagom eller om man kanske bör ta sig betydligt längre i budgivningen. De flesta andra spelade 3NT, men 6♣ är det bästa kontraktet.

När 1NT-öppningen följs av två pass kan man ofta räkna ganska bra på styrkan runt bordet. Om syd har 8 hp bjuder han oftast något så passet där betyder att han har max 7 hp ca. Han kan förstås ha noll hp men ofta ligger det i intervallet 4-6 hp. Eftersom jag själv har 10 hp så borde det bli över ca 7-11 hp till Anna. Därmed borde vi ha möjlighet att spela något delkontrakt eller kanske att beta 1NT.
Kan vi då beta 1NT? Ja, om Anna spelar ut kanske det kan gå, men hur sannolikt är det att hon väljer ett -utspel om jag passar nu? Om hon spelar ut något annat så måste jag ha ingångar för att hinna utnyttja min fina -färg i försvaret, men eftersom den starka motståndarhanden sitter efter mig så  är nog varken ♠kn eller D några vidare ingångar. I försvar mot 1NT är det därför stor risk att jag inte får stick på fler än EK.
Då kanske det är bättre att spela något eget kontrakt istället, men vilket kontrakt är vettigast? Ja, ett -kontrakt kan jag nästan lova att vi kan spela, men ett -kontrakt är fullt möjligt också om Anna har -stöd, och det betalar sig lite bättre. Med hjälp av konventionen TRASH som vi använder i det här läget (1NT-pass-pass-…) kan jag välja att göra en överföring till 2 för att visa handen som en enfärgshand, eller att visa handen som en tvåfärgshand med +. Vi räknar 5-4 som en tvåfärgshand, och vilken som är 5-korts och vilken som är 4-korts är helt fritt. Det innebär att om Anna sitter med 3-3 i rödfärgerna så är det lätt hänt att vi hamnar i 2 på 4-3 istället för 2 på 6-3. För att undvika att gå bet i ett -kontrakt, och för att -färgen var så stark, valde jag en säkrare trumf genom att visa min hand som en enfärgshand med . För fegt kanske?
På mitt TRASH-bud tänker sig Anna primärt att jag har en -hand och hur långt vill man i så fall bjuda? Tja, 2♦ räcker nog och då bjuder hon det. Skulle jag gå vidare efter 2 så visar det att jag hade tvåfärgshanden och då kan Anna göra en ny värdering av sina kort. Om hon skulle sitta med en riktigt bra hand mot en tänkt -hand hos mig kan hon välja mellan och ♠ direkt. Om jag då har tvåfärgshanden passar jag på det, men om jag har -handen så vet jag vilken högfärg Anna är starkast i samt att hon har bra -stöd. Då kan vi kanske hitta fram till utgång själva i en del fall.
För att visa handen som en tvåfärgshand med de aktuella färgerna skulle jag dubblat, som betyder ”överföring till ♣ eller tvåfärgshand med +.” På det skulle Anna ha bjudit 2♣ som ”passa om du har enfärgshand med ♣” och därefter skulle jag bjudit 2 för att visa tvåfärgshanden. Möjligen hade vi då kunnat komma till 4?

Den här slammen var rolig att bjuda. Vi fick nämligen anledning att använda en speciell essfråga som är väldigt bra att ha i arsenalen när man har en sådan här 2NT-öppning.
Ett problem med 2NT-öppningen är nämligen när partnern är den starka handen som blir bortspärrad, vilket var just vad som hände mig här. Då har man ju väldigt lite budutrymme kvar och vilken som helst av Annas färger kan vara aktuell som trumf. Samtidigt är det svårt att både hinna få reda på vilka färger Anna har och även hinna meddela vilken av dem jag vill spela och essfråga i just den.
En del av lösningen är att låta 3 vara artificiellt kravbud som här. På det bjuder Anna så här för att visa ♠+lågfärg; hon bjuder 3NT för att visa lågfärgerna; 4♣/ visar bjuden lågfärg och ; 4 visar högfärgerna. På det sättet kan vi stanna i färgutgång oavsett vilken färgkombination Anna har.
Nästa del i lösningen är att använda 4NT som en modifierad essfråga enligt RKCB. Modifieringen består i att man har två aktuella trumffärger, dvs båda färgerna som Anna har visat är tänkbara trumffärger. Det blir då sex nyckelkort (4 ess, 2 trumfkungar) och två trumfdamer. Svaren 5♣ och 5 är som vanligt, men svaret ’2 nyckelkort med eller utan trumfdam” blir mer uppdelat:
5 visar 2 utan någon trumfdam; 5♠ = 2 med lägre trumfdamen (dvs ♣D i det här fallet); 5NT = 2 med högre trumfdamen (dvs ♠D); 6♣ = 2 med båda trumfdamerna. Efter de här svaren kan jag bjuda ett slutbud, eller bjuda närmsta färgbud i en icke-trumffärg som trumfdamfråga med svar som ovan, eller bjuda 5NT som kungfråga och storslamsinvit.
Metoden har jag läst om i Eddie Kantars RKCB-bok, men vi har sällan använt den. Förutom just i det här specifika läget använder vi den då vi visat en 5-5-hand på annat sätt men inte kommit åt att spika den ena färgen som trumf. Det kan t.ex. vara efter ett överbud av öppningsbudet för att visa ”högsta + en färg till’.

11 december 2011

Torsdagsbridge 111208

Postat i: Budgivning — Etiketter:, , , , — Christian @ 20:39
Med vanlig hp-beräkning har jag till en 1NT-öppning och så även enligt vår Banzai-beräkning, egentligen. Eftersom 5 av mina hp var i form av ensamma ♠-honnörer så drog jag dock av ett poäng och visade handen som en 12-14-balanshand istället. Attans, tänkte jag direkt när Anna bjöd 1♠ för då vet jag ju att mina ensamma ♠-honnörer inte var så ensamma trots allt. Jag måste dock stå mitt kast och återbjuda 1NT för att inte lura Anna.
Anna fick nu användning för XY-NT, en väldigt bra konvention. Hon vet i princip att vi skall till 4♠, men det skadar inte att ta reda på lite mer på vägen. Efter det artificiella budet 2 kan vi då bjuda lugnt och försiktigt och ingen av oss kommer passa förrän vi är på utgångsnivå, minst. Om jag har 4-korts  kan jag bjuda 2. (Dvs jag bjöd 1NT med en semibalanserad hand för att jag inte hade tillräcklig styrka för att återbjuda 2.) Har jag 3-stöd i ♠ så bjuder jag 2♠. Har jag inget av det får jag bjuda något högre och då ligger 2NT och 3♣ närmst till hands. Av dessa visar 2NT ganska jämn lågfärgsfördelning medan 3♣ som jag nu bjöd talar om att jag har mer ♣ än . Jag skulle ju dock fortfarande kunna ha 2-korts ♠ (eller 3-korts ) så om hon har 6-korts ♠ (eller 5-korts ) kan hon bjuda den färgen på 3-nivån för att fortsätta att leta högfärgsanpassning. Alltså bjöd hon 3♠.
Sedan var jag lite trögtänkt. Jag visste förstås att 4♠, 4NT, 5♠, 6♠, (… och 7♠) fanns till hands för att visa diverse händer med ♠-stöd, men finns det något bud lägre än 4♠ som visar både ♠-stöd och slamintresse? Först: varför slamintresse? Jo för att jag ser en så jättetrevlig 5-korts ♣-färg som kan ge många stick och jag har ju förnämligt stöd till Annnas minst 6-kortsfärg. Dessutom är jag något starkare än vad Anna kan förvänta sig eftersom jag nedvärderade min hand till 12-14-balans. Vill det sig väl kan vi ta 6 ♠-stick och 5 ♣-stick. Fattas bara kontroller i + så är vi väldigt nära en slam trots att vi kanske inte har så mycket hp. Mitt problem var dock: skulle 4♣ av mig vara kontrollbud och fastslå trumfen till ♠, eller skulle det vara naturligt på något sätt?
Så här borde jag tänkt: Jag har visat mig villig att spela 1NT, och sedan har Anna visat utgångskrav. Om vi då inte har någon trumfanpassning så måste i princip 3NT vara ett självklart kontrakt att bjuda. Att gå förbi 3NT finns det därför ingen anledning till om jag inte ser någon rolig anpassning. Vad kan vara bra anpassning i det här läget? Jo självklart Annas uppvisade 6-kortsfärg. Därför borde 4♣ av mig vara kontrollbud med ♠-accept. Anna var med på den tankegången, men inte jag :-(
Om jag hade bjudit 4♣ som kontrollbud så är det upp till Anna att avgöra om vi kan ha till slam. Hon har ju inte så mycket hp, men passar händerna ihop? Hon vet ju min fördelning ganska så väl (5-korts ♣, 2-korts ♠, 2-3 , 3-4 ) och tänker man på vilka honnörer jag kan tänkas ha så kan hon hoppas på något liknande: ♠Kx Kxxxxx ♣EKxxx. För att slammen skall vara spelbar krävs det då ♠-färgen 2-2 hos ÖV, samt antingen ♣-färgen 3-3 eller E hos öst om jag tänker rätt. En tuff slam att bjuda och bara ett par gjorde det. För att det skall vara möjligt alls måste jag inse att 4♣ är kontrollbud med ♠-accept. Nästa gång…

Annas öppning kan tyckas vara svag, men med vår Banzai-metod att värdera balanserade händer så motsvarar handen 12 hp med en genomsnittlig hand. Det som ökar värdet enligt Banzai-metoden är att handen innehåller en 5-kortsfärg. Sannolikt har man inte öppnat med syds hand på så många bord, och därför har väst fått öppna med 1NT. Nu blev det ett naturligt 1NT-inkliv istället.
Jag såg möjligheter med min hand. Jag har ju förstås bara 12 hp, men räknar man Banzaipoäng så blir det aningen mer. Anledningen är att man enligt Banzai även räknar in tiorna — och jag har ju allihop! Samtidigt vet jag att om det behövs några maskar i högfärgerna så kommer de att gå eftersom väst borde ha alla honnörer vi saknar. Således anledning att vara optimistisk.
Hur skall man då bjuda? Jag tänkte kort på att börja med en dubbling, för kanske kan Anna ha 4-korts . Men chansen för det är ganska liten, och även om hon skulle ha det kan det vara bättre med 3NT. Dessutom så får öst mindre vägledning inför sitt utspel om jag bara drar till med 3NT. Så fick det bli. Utspel 8 och jämn hemgång vilket blev en topp eftersom ingen annan hittade till 3NT.

Det känns lite vanskligt att passa i förhand med min hand, men jag tycker att jag är lite väl svag för att öppna med 1. Man kan kanske tänka sig att öppna svagt på 2-nivån (i vårt fall med 2Multi), men det vill jag inte göra när jag även har 4-korts ♠. Risken är stor att vi då missar en ♠-anpassning och spelar 2 istället för 4♠. Det fick alltså bli ett pass, med baktanken att jag nog kan kliva in senare om det skulle behövas.
Efter Annas 1♠-öppning var det ju mycket sannolikt att vi skall spela 4♠, men att gå via Stenberg kan inte skada. Om hon visar tillägg och en hand utan singlar skulle jag bli väldigt glad, eller kanske singel-♣ även om det är osannolikt. Min tanke är att om hon har 2-korts så har vi 8-korts ihop med EKD i toppen. Då är det stor sanolikhet att -färgen kommer ge 6 stick rakt av. Nu visade hon istället korthet i och det är inte alls lika kul. För att färgen då skall gå igenom så måste den sitta 3-3 hos ÖV, eller att Anna har kn-singel. Har Anna -renons blir det ännu värre för då måste hon stjäla sig in på min hand en gång för att ställa färgen, och sedan en gång till för att hämta hem de godspelade sticken och det är inte säkert att trumfen räcker till för det. Sammantaget verkade det trist med Annas -korthet.
Notera att det räcker med en minimal öppningshand hos Anna för att slammen skall vara spelbar, men hon bör ha minst 2-korts . Med t.ex. så lite som ♠EKxxx xx xxx ♣Exx räcker det med att ♠-färgen sitter 2-2 hos ÖV. Om Anna även har ♠D så är det fortfarande en minimal öppningshand (hp-mässigt), men med utomordentliga slammöjligheter.

Budgivningen här är väl ganska simpel? Efter att Anna höjt till 2♠ så vet jag att jag vill till 4♠, men istället för att bjuda det direkt så tar jag till en positiv invit i, vilket betyder ungefär: ”har du något att hjälpa till med i så vill jag att du bjuder utgång i vår färg.” Och se, hon hade tydligen något i . Om hon hade bjudit 3♠, med betydelsen ”nej, inget extra att hjälpa till med i , och inget annat extra heller” så hade jag ändå lagt på till 4♠. Nu däremot kan jag använda informationen jag fått (att Anna kan hjälpa mig i -färgen) och inse att vi då är väldigt nära att kunna spela en slam, speciellt som väst har klivit in och därmed kan tänkas ha de honnörer vi saknar, dvs maskarna går. Efter essfrågan inser jag dock att vi saknar både ♠K och ♣E och då avstod jag slammen.
Utspelet blev 7 och det var nu jag började tänka fel. Jag tänkte att öst definitivt inte har ♠Kx för då har han alltid ett trumfstick även utan stöld. (Han vet ju att jag, eller väst, har ♠E.) Dessutom är det inte att rekommendera att spela ut för stöld med singel-trumf. Dessutom om 7 är en singel så skulle väst ha 5-korts och varför klev han då in med 3♣? Dels är det väl lite mer osannolikt att väst skulle ha den fördelningen och om han har det så kanske han hade bjudit något annat för att hålla öppet för ett -kontrakt? Därför tänkte jag att öst nog snarare har dubbelton i . Kan det kanske också vara så att öst av någon anledning inte vill spela ut ♣. Kan öst ha ♣Exx kanske?
Efter dessa spridda funderingar kändes det rätt att släppa utspelet till handen. På det sättet skulle min 9 kanske kunna hota någon på slutet så att jag kan skvisa till mig ett stick till. I stick två tog jag E och maskade sedan med kn…. och sedan kom stölderna. Hade jag bara inte tagit ut E utan spelat x till K direkt…

 

 

21 november 2011

DM-kval mixed

Häromdagen spelades andra kvällen av DM-mixed och det fanns några intressanta brickor. Här kommer de som jag fastnade för.

Nog måste väl alla ha passat med min hand, och nog måste ”alla” ha öppnat med 1♠ på väst? Och då borde väl ”alla” ha agerat med nords kort, antingen en UD eller ett inkliv med 2. Här satt det dock inte så trevligt och ÖV tog chansen att straffdubbla oss. På alla andra bord spelades 3NT på ÖV, med varierande framgång. Trist för oss att inte fler inser nyttan med straffdubblingar. Bättre lämpade händer för styrkeredubbling och straffdubblingar får man ju leta efter. Våra motståndare på den här brickan var dock tillräckligt erfarna för att veta att dubblade zonstraffar mycket väl kan vara bättre än egen utgång.

Det börjar här med att öst ser att anpassningen i partnerns färg, ♠, är usel och därför har man ofta inget eget kontrakt på ÖV. Samtidigt vet dock öst att han och väst tillsammans har mer än hälften av honnörspoängen, och därför borde de ha goda förutsättningar att spela försvar. Det är ju också så att om inte de har anpassning så har ofta inte vi det heller, och det ökar vitsen med att spela försvar. Mycket riktigt ser ju min hand ut att passa bäst för ett ♠-kontrakt, och Annas passar bäst för ett lågfärgskontrakt.
Öst redubbling signalerar alltså viljan att straffdubbla och då försvinner allt vad UD heter ur ÖV:s budarsenal. Alla dubblingar är istället straffdubblingar, och dessutom råder det ett krav att inte släppa motståndarna i något odubblat kontrakt, åtminstone inte på 2-nivån. Kan man inte straffdubbla så passar man och om inte partnern heller kan straffdubbla så får denne bjuda något annat, typ 2NT (och i så fall har vi sluppit undan.)

Kanske borde jag ha bjudit 1NT på redubblingen istället. Kanske skulle jag bjudit 2♠ någon gång istället, men när då? Kanske på 2? Eller jag kanske skulle passat på 2? Tur att det var partävling eftersom en nolla då bara är en nolla.


 

De flesta använder ju vanliga svaga 2-öppningar och därför blev öst spelförare i 4 på de flesta bord. Ett par hamnade i NT-kontrakt. Jag var ensam om att spela 4 som väst, och också den ende att spela hem det, även om det skall gå hem både från öst och väst.
Hur som helst fick jag10 ut från nord och eftersom jag hade en del gafflar i sidofärgerna och jag ändå var tvungen att förlora ett trumfstick någon gång så släppte jag utspelet, varpå nord kändes en aning förvånad. Lyckan stod mig bi när nord inte hade någon mer trumf. Då måste det ju komma en vända upp i en av mina gafflar. Nu blev det en liten till kn och K. Därefter E, ♣E, K och en ♠ till mask med ♠D. Därefter kunde jag saka min ♣-förlorare på ♠E. Summa två trumfförlorare och E.
Det är kanske lite udda att låta utspelaren få behålla första sticket så där i trumf och allt, men det kan ske mirakel. Motståndarna har ju som allra minst kunskap om given så här i första sticket, så chansen att man får en snäll vända ökar jämfört med om jag börjar med att ta ut ett par stick och sedan släppa in motståndarna.


Titta på -färgen i den här given! Det är en färg som man bör låta motståndarna spela. Om nord eller syd börjar med att spela ut en topphonnör så kommer spelföraren alltid få för kn eller D. Om nord drar i färgen så kan spelföraren släppa runt sticket till kn och det blir alltid ett stick till spelföraren. Om syd drar i färgen kan man på samma sätt släppa sticket till handens D och säkra ett stick. Oavsett så kommer alltså spelföraren alltid få ett -stick om NS börjar spela färgen.
Nu vänder vi på det och låter spelföraren angripa färgen. Öst spelar t.ex. en liten till kn som nord vinner med K och sedan har syd E9 bakom D. Spelar öst en till 8 istället så vinner ju nord med 10. Angriper spelföraren färgen från träkarlens håll så blir det en till D och E, och sedan är det nord som sitter med en gaffel bakom västs kn. Alltså: om spelföraren måste öppna färgen så är det försvararna som drar längsta strået.
Det gäller att känna igen dylika färger och undvika dem. Här satt vi NS och efter ♣-utspel och sprucken -mask så vände Anna med en passiv till E. Sedan blev alltså spelföraren så illa tvungen att börja spela , så en bet blev det då. Alla 9 bord spelade 4♠Ö och på 7 bord gick det hem. NS där var väl lite oförsiktiga…


Slutligen måste jag bara ta med slamhanden med den vilda fördelningen, och det blir flera gånger om med olika tänkbara utvecklingar.

Så här spelade vi given i verkligheten. Jag bestämde mig för att min fina 5-5-hand med en renons var värd att visas som en tilläggshand och inte bara som en minimiöppning. Då fick jag ju också chansen att visa min kortfärg, och Anna som såg att min korthet i passade ypperligt till hennes -hackor såg goda slammöjligheter och hoppade till sin renons som en essfråga, dvs Voidwood. Jag svarar då på nyckelkort i de andra färgerna, ♠K och E. Jag får alltså inte räkna in mitt ♣E i svaret eftersom det är ett onödigt kort mot Annas renons. (Jämför med om Anna skulle frågat med 4NT som RKCB och jag svarar att jag har 3 av 5 nyckelkort. Har jag E eller ♣E — en himmelsvid skillnad!

Problemet nu var att vi inte har något svar på Voidwood som också visar min -renons. Därför trodde ju Anna nu att vi saknade ett nyckelkort och därför stannade vi i lillslam.
Hur hade vi kunnat bjuda då? Tja vi repeterar given ett par gånger så får vi se…

Essfrågor är inte allt i slambudgivningen — tvärsom! Så här skulle budgivningen kunnat se ut om man använder sig av kontrollbudgivning istället.
På mitt bud 4 kan Anna tänka att det borde visa E och knappast en singel eller renons, eftersom jag redan har visat en singel/renons i och det är extremt ovanligt att jag skulle ha två stycken singlar. Alltså kan hon räkna in 5 -stick och 5♠-stick så fort jag har ♠K (Jag har ju faktiskt visat en hand med tilläggsstyrka så det är klart rimligt att tro att jag har ♠K. Dessutom har jag alltid 5-korts ♠ eftersom jag har en singel; för med fördelningen 4-4-4-1 öppnar jag med en lägre färg på 1-nivån.) Vidare vet hon att jag tack vare min singel kan stjäla två av hennes -hackor. Summa sumarum: tolv stick. Det är bara en förstakontroll i som saknas så kan vi spela storslam.
Budet 5♣ som ett fortsatt kontrollbud säger att hon är fortsatt slamintresserad men eftersom även 4 hade varit ett kontrollbud (som hon nu hoppat över) så har hon aktivt förnekat förstakontroll i . Andrakontroll, om hon hade haft det, är inte intressant att visa eftersom jag redan har lovat singel- vilket ju är andrakontroll i sig.
Efter att jag har bjudit 5 så vet hon fortfarande inte om jag har förstakontroll i eller inte, men hon vet att vi skall till slam. Så fort vi passerat 5♠ så är nästa anhalt i budgivningen förstås 6♠, och alla bud däremellan är därför onödiga om det inte är för att man är intresserad av högre kontrakt än 6♠. Annas 6 skall alltså tolkas som att hon är intresserad av 7♠, och eftersom vi tydligt visat förstakontroller i lågfärgerna och Anna aktivt har förnekat kontroll i så kan jag inse att det är min förstakontroll i som hon är intresserad av.
Ett spännande alternativ till 6 är 5NT. Om Anna bjuder det kan det inte vara naturligt eftersom vi bestämt oss för ♠-färg och jag dessutom visat korthet i , på vilket hon dessutom börjat kontrollbjuda, vilket i sin tur bör innebära att hon inte har några onödiga honnörer i . Dessutom har vi kontrollbjudit så mycket att 6♠ bara måste vara ok. Därför kan kanske 5NT visa storslamsintresse på ett annat sätt än 6? Kanske 6 visar lite -färg och behov av stick medan 5NT visar oro för trumfens kvalité, eller nåt?

Öst pratade efter given om att han var lite sugen på att konkurrera och om han skall göra det så skall han göra det så fort som möjligt. Se bara hur mycket osäkerhet det skulle skapa.
Efter 5♣ kan jag dra slutsatsen att Anna nog har singel eller renons i ♣, för ÖV borde ha minst 9, men helst 10 (eller 11) ♣-kort för sin tuffa spärrbudgivning. Däremot vet jag ju ingenting om huruvida min -renons passar ihop med Annas kort eller inte. Att från min position då bjuda 5 här över 5♣ är därför rätt vågat.
Alternativet här skulle vara pass eller dubbelt och på den här nivån när Anna bara gjort en invit-Stenberg så har vi inte kravpass. Dvs passar jag så är det risk att även Anna passar. Dubbelt skulle visa lite mer kort.
Om jag bara hade varit tillräckligt djärv och bjudit 5 så hade Anna kunnat ta samma väg som tidigare, dvs förneka -kontroll och visa storslamsintresse med 6. Även Anna behöver dock vara djärv för hon har ju ingen aning om huruvida vi har någon -kontroll i det här läget.

Så här verkade öst också kunna tänka sig att konkurrera, men så här ett snäpp senare i budgivningen har det mycket mindre effekt eftersom vi då vet att värdera våra kort mycket bättre. Anna känner till min korthet i och jag vet att hon inte blev avskräckt av det, dvs hon har nog inte så många onödiga honnörer i och hennes 5♣ visar ju renons. Alltså är Annas honnörer i och ♠, och jag ser ju att det verkar perfekt. Lätt att sikta mot slam då.
Här hade vi också fått tillfälle att använda oss av konventionen som kallas DOPI. Den kommer till användning när vi har bjudit ett essfrågande bud och motståndarna konkurrerar med ett bud. Tanken är då att om man bara har noll eller ett ess så kanske vi inte skall till slam så då är det bättre att straffdubbla motståndarna. Svaret D betyder därför noll ess, Pass är ett ess, och sedan fortsätter skalan med färgbud från den nivån man är på. (D-0-P-1, dvs dubbelt-noll-pass-ett) Nästa steg här är alltså 6 som jag i så fall skulle bjudit.
Återigen blir det dock svårt med -kontrollen efter en essfråga, men lillslam borde vi nå så här.

15 november 2011

Damernas del 2, slammar

Postat i: Budgivning — Etiketter:, — Christian @ 15:43

Så kommer ett par givar till från vår mixed-tävling i helgen.


Här hade vi en intressant slambudgivning, men med lite tidsbrist. Jag bjöd ju svagt och naturligt NT två gånger, och ändå flyttade Anna över till 4♣. Som nybörjare minns jag att det kunde vara svårt att förstå när ett sådant här bud (4♣/) var starkt och när det var svagt. Här har jag börjat med att visa en helt balanserad hand. (Efter 1♠-2♣ har jag ju möjlighet att bjuda både och naturligt om jag hade haft en annan fördelning, eller stöttat ♣.) Dessutom innbär ju Annas 3 att jag inte behöver oroa mig för -färgen i ett NT-kontrakt. Alltså är det bara -färgen kvar som vi inte har bjudit naturligt och då bjuder jag 3NT. Alltså har jag håll i , och då är det bara för Anna att passa om hon vill spela utgång.
När hon då bjuder 4♣ så måste hon därför ha högre ambitioner än bara utgång, dvs slam. Jag har ju vid det laget inte sagt så mycket om mitt stöd i hennes färger, men det är ju ett kanonstöd. Hon har ju meddelat att hon är intresserad av att spela slam i ♣, eller kanske , trots att hon saknar både E, ♣K och kn, och trots att jag bara visar en minimal öppningshand. Vad har hon för kort då? Det måste helt enkelt vara kanonkort, inkluderandes en del kontroller, och mina lågfärgshonnörer måste vara guld värda i sammanhanget.
För att meddela att jag samtycker till slam bjöd jag därför ett kontrollbud i form av 4 — den enda färg vi inte bjudit naturligt. Annas hopp till 6♣ är enkelt och rättframt, men det lämnar öppet till mig att korrigera till 6 om det skulle vara så att jag har -stöd men inte ♣-stöd. Hon har ju visat längre ♣ än , men exakt hur lång vet jag inte. Jag kan ju däremot sitta med 4-korts -stöd och då är ju oftast 6 ett bättre kontrakt.
Största svårigheten på brickan är vad Anna skall bjuda efter mitt 4 för att fortsätta slamundersökningen. Att bjuda kontrollbud i partnerns färg (dvs 4♠ av henne) gör vi inte med korthet utan bara med ess eller kung. Kanske att man kan göra en Voidwood i partnerns färg genom att hoppa till 5♠? Kanske bjuda 5 eller 5 som allmänt storslamsinviterande, men frågan är hur jag skall räkna ut att jag inte behöver någon ♠-kontroll? Vissa kanske skulle ha ett hopp till 5NT som storslamsintresse men det brukar då fokusera på trumfens beskaffenhet — om jag har två trumfhonnörer så kan jag lägga på till storslam, men det vet hon ju att jag inte kan ha.

 


När Anna visar 6-korts så tycker jag det ser ljust ut. Min -färg är ju ganska imponerande och om man tänker på vad Anna kan ha för -stöd så blir det så här: Om hon har tvåkorts så sitter ofta ÖV:s 2-2, och min färg står från toppen. Om Anna har singel- så kan man ta ut en -honnör och sedan stjäla en på Annas hand. Därefter står -färgen. Att hon skulle ha D-singel bättrar förstås på oddsen lite till. Summa summarum har vi alltså goda chanser till 6 eller 7 -stick och vi borde få 6 -stick. Det är alltså fråga om lillslam eller storslam om vi bara har kontroll på ♠ och ♣, och eftersom Anna har öppnat så borde hon ju något åtminstone.

Mitt 4♣ slår alltså fast ett slamintresse, men Anna har ju inte något utrymme att kontrollbjuda före 4 när jag sitter med EK så hennes 4 var väntat. Mitt 5 slår sedan fast vad det är jag har, och vad jag behöver: jag har inte kontroll i ♠ för då hade jag förstås bjudit 4♠ som kontrollbud. Jag har dessutom hoppat över 5♣ där jag har splintrat tidigare — alltså har jag en ♣-singel och inte renons. Det jag behöver från Anna är därför ♠E så att vi inte också har en förlorare i ♠.
Bingo! Hon har ♠E. Om hon också har ♣E så kan vi spela 7, så jag tar till essfrågan. Vi har nyligen kommit överens om att använda 5NT som RKCB om vi är redo för essfråga först på 5-läget. Det här kändes som ett bra första tillfälle att använda detta. Dumt nog så jag bjöd jag sedan 6. Jag borde självklart slagit av i 6 eftersom vi saknar ett ess, men jag var väl lite stressad både av tidsbrist och att vi var ute och tassade på ny budgivningsmark och det gjorde väl att jag hade lite otur när jag tänkte. :)
6 borde betyda att vi har alla ess och vara en invit till storslam. Vi kom rätt ändå. Puh!

 

 

 

 

Kommentera

14 november 2011

Damernas del 1, mörka bud

Postat i: Budgivning — Etiketter:, , — Christian @ 19:58

Det var ”Damernas” i helgen och jag spelade som vanligt med Anna. Övriga par var mer eller mindre vana mixed-konstellationer och rimligen borde det vara en fördel för oss som är samspelta sedan länge. (Nåja, inte alltid förresten skulle det visa sig.) Först några givar på temat bud som inte visar någon färg. Det brukar vara lite krångligt för motståndarna att hantera, vilket ju är själva meningen, men ibland även för oss. Det gäller att landa rätt  tillräckligt ofta bara.


Här var vi ensamma om att spela -kontrakt. På övriga bord var det mest bara ♣ och ♠. Om jag skulle ha t.ex. ♠+ så är ju Annas hand kanonfin och slam kan vara spelbart. Om jag istället har + så har vi inte någon 8-kortsanpassning alls (om inte jag har 2-korts ♣). Det blir då en chansning från Annas sida. Hon har nämligen svårt att invitera utan måste i princip avgöra direkt om hon vill spela utgång eller inte.

Hon har ju fina sidostick i sin ♣-färg så hon chansade på att om jag har + så kan vi nog spela hem 4. Nu var min -färg inte så stark som hon hoppats och den satt ju inte så snällt hos NS heller. En medelbricka.

Alternativet skulle kanske vara att svara 3♣ i betydelsen ”passa eller korrigera” för den färgen är det ju väldigt osannolikt att jag har. Då korrigerar jag till 3 för att visa ♦ och en högfärg. På det bjuder Anna 3 som nytt ”passa eller korrigera’. Om jag då korrigerar till 3♠ så kan Anna höja till utgång. Det skulle dock vara lite trist om jag mot förmodan ändå har ♣-färg, men sannolikheten för det är ju ganska liten.

 Skulle jag kliva in med min -färg eller visa min hand som en tvåfärgshand enligt CRASH-försvaret? Jag tycker jag är för svag för att kliva in med 2 som borde vara lite mer konstruktivt, och för alternativet svagt hoppinkliv med 3 så är min färg för svag relativt mina försvarsvärden i lågfärgerna. Alltså fick det bli en tvåfärgshand.

Anna ser ju att om jag mot förmodan skulle ha ♠- så kan det bära långt, men hon kan lugnt nöja sig med att preferera avseende den sämre kombinationen. Om jag har +♣ så kommer vi då få spela 3♣, men om jag skulle ha ♠- så kommer jag ju att korrigera till 3♦ och då får hon en chans till att bjuda. I så fall verkar det rimligt med ett hopp till 4♠.
Det är ofta svårt för motståndarna att straffdubbla efter sådana här budgivningar, eller veta när de skall kliva in heller för den delen. När syd skall bjuda över 3♣ vet han ju faktiskt fortfarande inte vilka färger jag har, och vad har öst? Det enda man vet är att öst hellre vill spela 3♣ än 2. Så länge kontraktet inte blir dubblat är det inte särskilt farligt att gå två bet i ozon. Det blev dock inte en så bra bricka eftersom många ÖV hade fått spela en bet i andra kontrakt.

Med en hand som syds är det lätt att tänka att man är på väg att bli bortlurad när vi öppnar med 2NT så det var väl lika bra att dra till med det troliga slutbudet. Risken finns ju att nord passar med för bra kort om man nöjer sig med att kliva in med 3♠.
Jag räknade förstås med att Anna inte hade ♠ och då har vi dubbelanpassning i två andra färger så att vi skall offra oss verkar mycket troligt. Om Anna har 5-korts ♠ så borde vi kunna beta kontraktet till följd av att vi har minst 7-korts ♠ ihop, och dessutom borde min K kunna ge stick, och kanske även ♣D. De flesta andra hade väl fått mer tid på sig och hittade därför fram till 4 på NS, obetbart. Nästan topp till oss alltså!

Inspiration i budgivningen kan man få ibland, och jag kanske sätter partnern på det hala ibland men det brukar gå bra. Här var ett tillfälle då det gick mindre bra. Så här tänkte jag:
Annas 2♠ lovar ju en 6-kortsfärg och tillsammans med mina ♠-honnörer bör det ge 6 stick. Eftersom jag har 4-korts ♣ så finns det en chans att Anna är kort i ♣ så vi borde inte behöva förlora så många stick där.
Jag kan få för min K om E sitter hos öst. Men viktigast av allt är nog -färgen. Om Anna t.ex har:
♠Dxxxxx knxx Exx ♣x
så finns det chans på utgång fastän jag är förhandspassad. Hon skulle ju också kunna ha en ännu bättre hand. K kanske? E?
Med rätt anpassning – i – så finns det alltså chans på utgång fastän jag är förhandspassad. Det tänkte jag att 3 borde visa, för varför skulle jag få för mig att bjuda 3 om jag inte hade ♠-stöd? Hennes 2♠ bjuds ju med den kalkylerade risken att det kan gå bet så varför skulle jag behöva fly från det kontraktet? Det är ju inte ens dubblat ännu. Om jag hade haft en svag hand med sjukorts -färg och ♠-renons så borde jag nog spärrat i förhand istället för att passa, och om jag har en kortare — varför skulle det vara bättre att spela den på 3-nivån än att spela i Annas färg på 2-nivån? Alltså är det inte aktuellt att jag försöker rädda oss från ett svårspelat 2♠.
Inte heller kan jag ha en stark hand och bjuda konstruktivt. Jag har ju passat i förhand, och Anna har meddelat att hon har en svag hand med bara en massa ♠. Hur skulle jag kunna vara konstruktiv och försöka hitta någon annan färg?
Det enda som kan göra mig lite glad i budgivningen är om jag har ♠-stöd. Visst kan jag höja 2♠ till 3♠, eller kanske höja 2♠ till 4♠ men det blir bara en chansning. Istället vill jag att Anna väljer 3♠ eller 4♠ utifrån sin hands allmäna kvalité och vad hon har för stöd i . Det gick inte fram, kan man säga. Nu blev faktiskt inte 3-2 så dåligt, 12 av 26 poäng på brickan, men ett hemspelat 3♠ hade varit klart bättre.
Kommentarer (3)
Äldre inlägg »

Tema: Silver is the New Black. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.