Igår spelades DM-semifinal i lag, där vi lyckades kvalificera oss efter diverse flyt, oflyt, bra budgivning, sämre budgivning osv. I brist på brickor från de matcherna så kommer här istället några intressanta från första kvällen av DM-par som spelades i torsdags.
När partnern gör en överföring som här till 2♥ så kan det ju vara så att man som 1NT-öppnare har en förträfflig hand som stöd, och det tyckte jag att jag hade här, med ♥EKx och egen stark 5-kortsfärg. Med standardmetoder kan man då superacceptera genom att bjuda 3♥ istället för 2♥, men det är då svårt för Anna att veta vad hon skall värdera upp eller ner.
I Bridgetidningen fanns det en artikel häromåret (av Anders Wirgren tror jag) som tog upp idén att istället visa en svag dubbelton som superaccept. Enligt det sättet skulle jag då bjuda 2♠ här med betydelsen ”jag har bra ♥-stöd, en stark öppningshand och en svag dubbelton i ♠.” Man kan tänkas vända på det också och istället visa en annan färg som man kan ha som sidofärg och där man kan behöva lite hjälp från partnern. Enligt det sättet så skulle jag då bjudit 3♦ här. Frågan är vad som är bäst…
Själva har vi hittat på att använda oss av samma invitmodell som man gör med Romex invitbud efter starten 1♥-2♥, eller 1♠-2♠. (Se länk i högerspalten för detaljer.) Dvs närmsta budet betyder att man vill göra en negativ superaccept och direkta bud i annan färg är en positiv superaccept. Det är inte ofta dessa superaceepter kommer till användning, men det är inte så svårt att hålla i huvudet om man redan använder Romex. Här hade jag dock lite svårt för att bestämma mig. Skulle jag göra en positiv superaceept i ♦, eller en negativ i ♠. Som synes valde jag det senare och min tanke bakom det var att ♦-färgen nog kan vara väldigt användbar även om Anna inte har några ♦-honnörer. Hade jag gjort en positiv i ♦ hade hon nog lagt på. Nu blev istället hennes ♠D mindre värd och det gjorde att hon stannade i 3♥. Det blev 10 stick till oss. Att hitta försvaret för att hålla oss i 9 stick är ju lite långsökt.
Här blev jag lurad. Jag trodde ju att väst inte hade ♦K eftersom han frågade efter ♦-håll istället för att bjuda 3NT. Likaså avstod öst att bjuda 3NT och bjöd istället 4♣. Västs kontrollbud i ♦ skulle då kunna vara en singel. Det talade för att Anna hade ♦K tänkte jag och alltså är det säkert att spela ut ♦E.
Det kunde ju dessutom vara så att det gäller att ta det där enda ♦-sticket jag har medan chansen finns. Risken är ju att västs ♦ försvinner på östs ♠-färg. Sedan hoppades jag ju få på min ♥K så blir det en bet. Skulle öst ha ♥E så blir det kanske 6♥= istället för 6♥+1 genom att jag cashar mitt ♦E direkt.
Som det blev nu så släppte jag hem slammen genom att spela ut ♦E, och det blev en nolla till oss. På de flesta andra bord kom man ju nämligen till ett ♠-kontrakt på öst och fick ♦-utspel genom kungen.
Det här blev inte bra. Med fördelningen 4-4-4-1 så öppnar vi oftast så billigt vi kan. Om Anna svarar med 1♥/♠ så kan jag ju höja hennes bud ett snäpp eller två. Problemet kom när hon bjöd 1♦. Vilken högfärg skall jag bjuda då? Den färg jag bjuder kommer vi enkelt att kunna hitta en eventuell anpassning i, men den andra färgen kommer ju bli fjärde färg och därigenom svår att hitta anpassning i.
Jag valde 1♥ eftersom det är min starkare färg. Dessutom tänkte jag att om Anna då bjuder 1♠ som fjärde färg så kan jag bjuda 2♠ för att visa 4-korts där också. Nu hade ju Anna en svag hand, för svag för fjärde färg, så hon prefererade helt enkelt mellan mina färger och så var vi i helt fel kontrakt. Trist!
Vet inte vad man skall ha för överenskommelse för sådana här händer. Kanske hjälper det att ha överenskommelsen att Anna, om hon har 4-4 i ♥–♦, bjuder 1♥ istället? Då kan jag över hennes 1♦ med mer bestämdhet välja att bjuda 1♠. Risken är då att vi missar en 4-4 anpassning i ♦, men det är ett litet pris att betala.
Vissa tycker nog att jag borde öppnat min hand med 1♥, men senare i budgivningen kan Anna då komma att tro att min ♥-färg är 5-korts, och det gillar jag inte. Så givet 1♣-öppningen: hur tycker du att man borde fortsätta?
Konkurrensbudgivning är ett spännande och viktigt kapitel. För mig här gällde det att räkna ut vad Anna har och inte har när hon först dubblar och sedan självmant bjuder sin ♠-färg.
Hon har uppenbarligen starka kort, för har jag något bra att komma med så kan jag bjuda själv över 3♥ eller åtminstone dubbla för att säga att jag har lite poäng. Ändå fortsätter hon med 3♠ i zon mot ozon. Har hon lite blandade färger hade hon kunnat dubbla igen för att höra vad jag har, eller bjudit 4♥ som ett ‘välj nåt-bud’ om hon absolut inte vill att jag skall straffpassa 3♥X.
Att hon då aktivt väljer 3♠ istället för dubblingen måste bero på att hon har 5-korts ♠.
Då kommer vi till alternativen. Hon kan efter öppningen 2♥ med våra metoder, för att visa en hand med 5-korts ♠-färg bjuda antingen 2♠, 3♠, eller 2NT (krav, och återkommer sedan med 3♠) för att visa svag, ganska stark respektive riktigt stark ♠-hand. Att hon avstått att ta någon av de budvägarna måste betyda att hon har en superstark hand, förmodligen ganska balanserad. Alltså måste det vara vettigt att höja 3♠ till utgång. Min slutledning vägledde mig också till att passa på 5♥X — det kan ju tänkas vara vettigt att bjuda 5♠ istället när jag har bra ♠-stöd och inga defensivstick. Med den hand jag skisserat till Anna borde vi dock ha en god chans att ta många straff.
Anna spelade ut ♠K. Just på 5-läget och högre så har vi börjat använda K-utspel som ett kommando att göra en längdmarkering. Hon kan alltså välja att spela ut ♠E eller ♠K beroende på vilken markering hon vill ha. Min ♠3, enligt Malmö, betydde då att syd hade 2-korts ♠, och därmed var det fritt fram att ta ut även ♠E, men sedan skifta till ♣-honnörerna. (Kanske hade det varit bättre att börja med ♣K för att med samma metod få veta hur många ♣ hon kan ta, och sedan skifta till ♠. Risken finns kanske att syd stjäl redan första ♠-sticket?)
Sedan fick Anna förstås även för ♥K. Fyra bet för 800 och en topp till oss.
Bridgeblogg från Motala 