Bridgeblogg från Motala

27 oktober 2013

Försöker igen

Filed under: Budgivning, Försvar, Spelföring — Etiketter:, , , — Christian @ 19:22

Nu har jag inte kommit mig för att skriva något här på länge. Det känns som att man skulle behöva sisådär 28-30 timmar per dygn för att hinna med allt som man vill hinna med 🙂 Det är i alla fall dags för en uppryckning, så få vi se hur länge det varar. Jag återstartar med lite blandade givar från senaste året.


A1

Anna spelade ut sin 5 enligt 11-regeln. Jag räknade därmed ut (11-5) att öst och jag hade 6 kort högre än 5, och spelföraren lade ju 9 på utspelet. Det verkade lovande för om det inte var lurigt spelat skulle östs nästa höga falla under E. Därefter kunde vi fortsätta med 4 -stick till för två zonbet. Det verkar ju kul ….
Vi missade dock en chans i försvaret här, och jag tycker att det är Anna som till största delen är ansvarig för det. Det handlar förstås om ♠-färgen. Hon kan ju se på bordet att vi har ♠-stick att ta om hon får den spelad genom spelföraren. Helst skulle hon vilja ha mig att spela ♠ två gånger igenom spelföraren för efter budgivningen verka det rimligt att tro att både ♠K och ♠kn sitter hos öst. Så efterE en ♠-vända och sedan spelar Anna in mig i igen för ytterligare en ♠-vända. Det skulle smaka mumma, men det kan vara lite svårt att signalera precis det. Kanske skulle jag kunna lista ut det om Anna lägger t.ex. 10 underE och 8 under kn? Det skulle vara så höga och konstiga kort att det måste innebära att jag skall göra något annat än att bara fortsätta i färgen. Man kan också se det som en lavinthal-markering.

En ♠-vända borde vi dock kunna få till om Anna är förutseende nog och behåller sin  2:a ett tag. När hon ser att spelföraren sakar på 3:e -sticket så vet hon att jag hade 5-korts . Då ser hon bara helt enket till att lägga 2 i femte -sticket så att jag vinner det. Hon vet ju att även jag kan räkna ut hur :n sitter, så jag vet då att hon har en sjätte att ta, och varför lät hon då mig vinna det femte sticket? Jo, det måste vara så att hon vill att jag skall spela något bra igenom spelföraren. Då är det dags (om inte förr) att jag tar en närmare titt på bordet och funderar över vad hon kan ha för kort på syd? Det är knappast en ♣-vända hon vill ha, och i kan hon bara räkna med att få för esset, och det hade hon ju kunnat ta för själv efter att ha tagit över i . Det måste vara en ♠-vända hon vill ha. Då kan jag lika gärna spela ♠kn och vips vinner vi tre ♠-stick också.

Nu förstod jag inte att hon satt laddad i ♠, och 2 gick redan i andra sticket. Jag ville också säkra upp våra två straff genom att spela så att hon kom in i det femte sticket och kunde casha den sjätte :n. Det skulle kanske kunna vara så att jag släpper hem kontraktet om jag vänder i ♠.


A2

Här gjorde Anna ett fint inkliv. Som alternativ till lågfärgsinkliv på 2-nivån här har Anna möjlighet att kliva in med 1 NT för att visa den specifika kombinationen 4-korts och någon längre lågfärg. Därför vet jag här att Anna inte har 4-korts , och då vet jag ju också att NS har minst 8-korts -anpassning. Sedan är det ofta så att Anna inte har så många ♠ när hon kliver in så här efter syds ♠-öppning. Om man gissar att Anna har 2-3 ♠ så har NS sisådär 9-10 ♠ ihop, utöver sin -anpassning.
Hur mycket styrka har NS? Jag vet inte riktigt, än så länge, men vet de det själva ännu? Oavsett hur så verkar det som att NS har båda högfärgerna och vi har båda lågfärgerna. Vi har dessutom fördelaktiga zoner för en offring så det är lika bra att dra till ordentligt direkt innan syd får en chans att berätta mer om sin hand.

Bjuder jag försiktigt uppåt är risken bara stor att NS hinner berätta såpass mycket att de gör rätt vad gäller att dubbla oss eller bjuda över själva. T.ex. kanske de hinner förstå att de har :n gemensam. Som det var nu verkade de inte fatta alls att jag bjöd på nästan enbart fördelning, så kontraktet blev inte ens dubblat.

Man kan tycka, vilket vi också gör, att det är lite konstigt att vi inte alerterar dessa inkliv med 2. Vi gjorde det i början efter att ha infört det där 1 NT-inklivet, men så mötte vi några som med bestämdhet hävdade att vi inte skulle alertera 2 och de verkade vara kunniga. Så då lät vi bli att alertera ett tag, men då mötte vi några som var mycket bestämda om motsatsen, så då kanske vi skulle alertera i alla fall. Jag mailade därför förbundet och fick då klart besked om att dessa inkliv med 2 i lågfärg inte skall alerteras för att det förnekar 4-korts i andra högfärgen. Däremot skall förstås själva 1 NT-inklivet alerteras, men det har det aldrig rått några delade uppfattningar om.


A3a

Att spela 5 i lågfärg brukar inte vara så vinnande i partävling. Här var det faktiskt tredje brickan i rad som jag spelade det, och det var dubblat alla tre gångerna. Den här gången blev det dock lyckat.

Öst spelade ut ♠ K och jag tog med ♠ E och fortsatte med ♠ kn som öst täckte och jag stal. Sedan spelade jag en till handen och spelade en upp mot bordet. Öst misstänkte kanske att jag satt med Ex och gick därför upp med sin K och väst bekände med kn.
När öst nu fortsatte med en liten var det inte så svårt att inse att väst satt med E. För det första så hade öst mycket väl kunnat spela ut E om han hade haft EK. För det andra så måste ju väst ha några poäng någonstans för sitt 2♠-bud. För det tredje skulle öst knappast fortsätta med en om han hade E själv. Så väst bör ha E och om öst klivit in på en femkorts -färg så är E singel nu. Därför lade jag lågt från bordet och mycket riktigt föll E. Väst vände nu med sin sista som jag släppte till K. Härefter tog jag ut D och sakade då en ♣ från handen.

Nu var det så upplagt för en skvis. Se nästa givdiagram!

A3b

Med de här sex korten kvar kan det ju se ut som att jag kommer få 5 stick (4  och 1 ♣) och ÖV ett i ♣. Men det finns en skvis här om öst har ♣ K. Det kan vi förstås se att han har, men jag antog att han nog hade det ändå för att få ihop till sitt inkliv. Han har ju hittills bara visat upp ♠KD och K, så utan ♣K hade han nog inte vågat sig in i zonen. (Man kan också säga att om han inte har ♣K så spelar det ingen roll hur jag spelar korten för det blir då alltid 5 stick till mig och ett stick till ÖV. Därför kan jag lika gärna utgå från att öst har ♣K.)

En skvis fungerar så att man tvingar en av motståndarna att saka ett kort som han inte har råd att saka. För att han inte skall ‘ha råd’ att saka något så måste vi ha något som kallas ‘hotkort’. I det här läget vet jag att väst har slut på , så bordets 7 är ett sådant hotkort mot öst. Öst måste helt enkelt hålla kvar en hög för att inte 7 skall ge mig ett stick. Han måste på samma sätt hålla kvar ♣K för att inte min ♣D skall bli godspelad. För att skvisen skall fungera måste den motståndare man ‘hotar’ saka före något av hotkorten. Här sitter både 7 och ♣D efter motståndaren jag hotar (öst) men 7 hade lika gärna kunnat sitta på min egen hand. För en skvis behöver jag också kommunikation mellan handen och träkarlen i en av färgerna där det finns ett hot. Här har jag ju det i form av ♣E. Slutligen måste vi vara nere i rätt läge. Jag måste ha godspelat alla resterande kort utom ett, för annars kommer öst ha ett oviktigt kort kvar att saka.

Här är jag alltså inne på bordet och spelar så 10 till kn och fortsätter med 9, 8 …. och 6. Vad skall öst saka? Tja, ♠10 ryker, och 9, och ♣5, men sedan sitter han där med 10 och ♣Kkn och måste hitta ett kort att saka. Väljer han 10 så tar jag sista stick på 7, och väljer han ♣kn så faller ♣K under ♣E. Det blev ♣kn, och han får väl då hoppas på att det är väst som har ♣D.

Jag visste ju i alla fall att han hade behållit en hög , så min enda chans var att saka 7. Mycket riktigt kom ♣K när jag spelade upp mot ♣E och sedan fick jag sista på ♣D.

Många tror att det är väldigt svårt med skvisar, och att man måste hålla koll på alla 52 korten, men riktigt så är det inte. Det enda är att man behöver känna igen läget när det uppstår, och sedan veta VAD man skall räkna. Här insåg jag att -färgen satt 5-2 pga inklivet och att bara öst därför kunde gardera 7. Sedan var det bara att hoppas att han också hade ♣K. Jag vet ju att det har gått 8 -kort tidigt, och sedan hade jag två till på bordet. Öst har alltså 3 -kort till och det är de enda kort jag behöver hålla utkik efter. Om alla de korten sakas så är 7 godspelad. Om inte får jag saka 7 och då bör ♣K falla. Jag behöver alltså inte räkna ♣-korten!


A4a

Här värderade jag upp mina kort rätt bra. Anna visar visserligen en svag hand för sin omvända höjning, och själv har jag inte mer än 13 hp, men jag tänkte att det kunde vara värt 5 ändå. Det som gör det mer attraktivt är dels att jag har en fin 6-kortsfärg; dels är det min anpassning i ♠ till det Anna uppenbarligen har i ♠ med tanke på hennes 2 ♠-bud; och dels är det för att jag har en singel i ♣ där hon visar att hon inte har några bortkastade hp, så även om min ♣K verkar innebära 3 onödiga hp så är den ganska värdefull i kraft av att det är en singel, tänkte jag och bjöd ut utgången.

Sedan hade jag lite flyt som fick ett utspel i form av ♣3 — att dra för ett ess är verkligen inte något jag gör i partävling om jag har ett rimligt alternativ. Det gjorde att jag fick första sticket på ♣K och det var ju en skänk från ovan. Sedan spelade jag upp till mitt E och såg både K och D falla. Därmed är mitt kontrakt hemma, för jag kan knappast tappa mer än ett stick i ♠ och ett stick i . Men jag kanske kan göra mer? Tja, om både ♠-masken och -masken går så förlorar jag inget stick alls, men det är dåliga odds på att två maskar skall gå. Om jag slår -masken och den spricker så spelar öst förmodligen en ♠ igenom ♠E, och då behöver öst ha ♠K för att det skall bli ett enda övertrick, för jag kan inte saka något avgörande på kn som har blivit godspelad under tiden. Även om väst skulle ha Kx så att -masken fungerar och att K sedan faller så vinner jag inget på det eftersom jag inte har något bra att saka på kn.
Om jag istället tar mig in på handen och maskar i ♠ så riskerar jag ett motsvarande läge: om väst kan vinna på ♠K så vänder han i och masken måste gå för att det skall bli ett övertrick. Även om öst skulle sitta med ♠K så måste han ha den singel eller dubbelton, för annars kan han helt enket hålla upp den tills bordets ♠E har spelats. Har öst ♠Kx så täcker han ♠D och då växer västs ♠9 istället. Det gör att jag på min hand inte kommer kunna få mer än en godspelad låghonnör i ♠ att kasta förlorare på. Därmed kan jag bara bli av med en -hacka på bordet, och det har jag ingen nytta av eftersom jag redan är nere på bara en möjlig -förlorare i och med min ED på handen.
Alltså: om bara en av maskarna går så är jag nere i jämn hemgång, om inte motståndarna missar i försvaret. Om båda maskarna går så kan jag ta alla stick.

A4b

Nu såg jag istället en annan möjlighet, som jag tror att många inte tänker på i lägen som dessa. En bra faktor i sammanhanget är att jag har fått ett stick på min ♣K vilket förmodligen inte är fallet på de andra borden som eventuellt spelar samma kontrakt. På de andra borden förlorar de därför förmodligen ett stick till ♣E och sedan är de beroende av att en mask fungerar för att de skall kunna gå hem, och att båda maskarna skall fungera för att det skall bli ett övertrick.

Jämfört med detta har jag en mycket bättre chans, för om jag avstår att maska överhuvudtaget så kan jag säkerhetsspela kontraktet för att få ett övertrick tack vare den där ♣K:en. Jag tar istället helt enkelt för ♠E och spelar sedan ♠8 till ♠10. Då kommer ♠Dkn10 gemensamt ge två stick, och jag kommer få möjlighet att saka 42 från syds hand. Därmed behöver jag inte slå någon -mask alls utan kunde gå upp med E så fort ÖV spelar färgen.

Detta kan ses som ett exempel på att jämföra sig med fältet. Ligger jag före eller efter fältet på brickan? Om motståndaren har hittat ett jätteelakt utspel så kan det vara värt att ta några extrachanser i spelföringen för att ta igen det som andra spelförare kanske ligger före. Här är läget det motsatta: jag har fått en favör i utspelet som jag kan ana att andra spelförare inte har fått. Därmed skall jag inte riskera något i mitt kontrakt utan spela hem det så säkert som möjligt.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.