Bridgeblogg från Motala

27 oktober 2013

Försöker igen

Filed under: Budgivning, Försvar, Spelföring — Etiketter:, , , — Christian @ 19:22

Nu har jag inte kommit mig för att skriva något här på länge. Det känns som att man skulle behöva sisådär 28-30 timmar per dygn för att hinna med allt som man vill hinna med 🙂 Det är i alla fall dags för en uppryckning, så få vi se hur länge det varar. Jag återstartar med lite blandade givar från senaste året.


A1

Anna spelade ut sin 5 enligt 11-regeln. Jag räknade därmed ut (11-5) att öst och jag hade 6 kort högre än 5, och spelföraren lade ju 9 på utspelet. Det verkade lovande för om det inte var lurigt spelat skulle östs nästa höga falla under E. Därefter kunde vi fortsätta med 4 -stick till för två zonbet. Det verkar ju kul ….
Vi missade dock en chans i försvaret här, och jag tycker att det är Anna som till största delen är ansvarig för det. Det handlar förstås om ♠-färgen. Hon kan ju se på bordet att vi har ♠-stick att ta om hon får den spelad genom spelföraren. Helst skulle hon vilja ha mig att spela ♠ två gånger igenom spelföraren för efter budgivningen verka det rimligt att tro att både ♠K och ♠kn sitter hos öst. Så efterE en ♠-vända och sedan spelar Anna in mig i igen för ytterligare en ♠-vända. Det skulle smaka mumma, men det kan vara lite svårt att signalera precis det. Kanske skulle jag kunna lista ut det om Anna lägger t.ex. 10 underE och 8 under kn? Det skulle vara så höga och konstiga kort att det måste innebära att jag skall göra något annat än att bara fortsätta i färgen. Man kan också se det som en lavinthal-markering.

En ♠-vända borde vi dock kunna få till om Anna är förutseende nog och behåller sin  2:a ett tag. När hon ser att spelföraren sakar på 3:e -sticket så vet hon att jag hade 5-korts . Då ser hon bara helt enket till att lägga 2 i femte -sticket så att jag vinner det. Hon vet ju att även jag kan räkna ut hur :n sitter, så jag vet då att hon har en sjätte att ta, och varför lät hon då mig vinna det femte sticket? Jo, det måste vara så att hon vill att jag skall spela något bra igenom spelföraren. Då är det dags (om inte förr) att jag tar en närmare titt på bordet och funderar över vad hon kan ha för kort på syd? Det är knappast en ♣-vända hon vill ha, och i kan hon bara räkna med att få för esset, och det hade hon ju kunnat ta för själv efter att ha tagit över i . Det måste vara en ♠-vända hon vill ha. Då kan jag lika gärna spela ♠kn och vips vinner vi tre ♠-stick också.

Nu förstod jag inte att hon satt laddad i ♠, och 2 gick redan i andra sticket. Jag ville också säkra upp våra två straff genom att spela så att hon kom in i det femte sticket och kunde casha den sjätte :n. Det skulle kanske kunna vara så att jag släpper hem kontraktet om jag vänder i ♠.


A2

Här gjorde Anna ett fint inkliv. Som alternativ till lågfärgsinkliv på 2-nivån här har Anna möjlighet att kliva in med 1 NT för att visa den specifika kombinationen 4-korts och någon längre lågfärg. Därför vet jag här att Anna inte har 4-korts , och då vet jag ju också att NS har minst 8-korts -anpassning. Sedan är det ofta så att Anna inte har så många ♠ när hon kliver in så här efter syds ♠-öppning. Om man gissar att Anna har 2-3 ♠ så har NS sisådär 9-10 ♠ ihop, utöver sin -anpassning.
Hur mycket styrka har NS? Jag vet inte riktigt, än så länge, men vet de det själva ännu? Oavsett hur så verkar det som att NS har båda högfärgerna och vi har båda lågfärgerna. Vi har dessutom fördelaktiga zoner för en offring så det är lika bra att dra till ordentligt direkt innan syd får en chans att berätta mer om sin hand.

Bjuder jag försiktigt uppåt är risken bara stor att NS hinner berätta såpass mycket att de gör rätt vad gäller att dubbla oss eller bjuda över själva. T.ex. kanske de hinner förstå att de har :n gemensam. Som det var nu verkade de inte fatta alls att jag bjöd på nästan enbart fördelning, så kontraktet blev inte ens dubblat.

Man kan tycka, vilket vi också gör, att det är lite konstigt att vi inte alerterar dessa inkliv med 2. Vi gjorde det i början efter att ha infört det där 1 NT-inklivet, men så mötte vi några som med bestämdhet hävdade att vi inte skulle alertera 2 och de verkade vara kunniga. Så då lät vi bli att alertera ett tag, men då mötte vi några som var mycket bestämda om motsatsen, så då kanske vi skulle alertera i alla fall. Jag mailade därför förbundet och fick då klart besked om att dessa inkliv med 2 i lågfärg inte skall alerteras för att det förnekar 4-korts i andra högfärgen. Däremot skall förstås själva 1 NT-inklivet alerteras, men det har det aldrig rått några delade uppfattningar om.


A3a

Att spela 5 i lågfärg brukar inte vara så vinnande i partävling. Här var det faktiskt tredje brickan i rad som jag spelade det, och det var dubblat alla tre gångerna. Den här gången blev det dock lyckat.

Öst spelade ut ♠ K och jag tog med ♠ E och fortsatte med ♠ kn som öst täckte och jag stal. Sedan spelade jag en till handen och spelade en upp mot bordet. Öst misstänkte kanske att jag satt med Ex och gick därför upp med sin K och väst bekände med kn.
När öst nu fortsatte med en liten var det inte så svårt att inse att väst satt med E. För det första så hade öst mycket väl kunnat spela ut E om han hade haft EK. För det andra så måste ju väst ha några poäng någonstans för sitt 2♠-bud. För det tredje skulle öst knappast fortsätta med en om han hade E själv. Så väst bör ha E och om öst klivit in på en femkorts -färg så är E singel nu. Därför lade jag lågt från bordet och mycket riktigt föll E. Väst vände nu med sin sista som jag släppte till K. Härefter tog jag ut D och sakade då en ♣ från handen.

Nu var det så upplagt för en skvis. Se nästa givdiagram!

A3b

Med de här sex korten kvar kan det ju se ut som att jag kommer få 5 stick (4  och 1 ♣) och ÖV ett i ♣. Men det finns en skvis här om öst har ♣ K. Det kan vi förstås se att han har, men jag antog att han nog hade det ändå för att få ihop till sitt inkliv. Han har ju hittills bara visat upp ♠KD och K, så utan ♣K hade han nog inte vågat sig in i zonen. (Man kan också säga att om han inte har ♣K så spelar det ingen roll hur jag spelar korten för det blir då alltid 5 stick till mig och ett stick till ÖV. Därför kan jag lika gärna utgå från att öst har ♣K.)

En skvis fungerar så att man tvingar en av motståndarna att saka ett kort som han inte har råd att saka. För att han inte skall ‘ha råd’ att saka något så måste vi ha något som kallas ‘hotkort’. I det här läget vet jag att väst har slut på , så bordets 7 är ett sådant hotkort mot öst. Öst måste helt enkelt hålla kvar en hög för att inte 7 skall ge mig ett stick. Han måste på samma sätt hålla kvar ♣K för att inte min ♣D skall bli godspelad. För att skvisen skall fungera måste den motståndare man ‘hotar’ saka före något av hotkorten. Här sitter både 7 och ♣D efter motståndaren jag hotar (öst) men 7 hade lika gärna kunnat sitta på min egen hand. För en skvis behöver jag också kommunikation mellan handen och träkarlen i en av färgerna där det finns ett hot. Här har jag ju det i form av ♣E. Slutligen måste vi vara nere i rätt läge. Jag måste ha godspelat alla resterande kort utom ett, för annars kommer öst ha ett oviktigt kort kvar att saka.

Här är jag alltså inne på bordet och spelar så 10 till kn och fortsätter med 9, 8 …. och 6. Vad skall öst saka? Tja, ♠10 ryker, och 9, och ♣5, men sedan sitter han där med 10 och ♣Kkn och måste hitta ett kort att saka. Väljer han 10 så tar jag sista stick på 7, och väljer han ♣kn så faller ♣K under ♣E. Det blev ♣kn, och han får väl då hoppas på att det är väst som har ♣D.

Jag visste ju i alla fall att han hade behållit en hög , så min enda chans var att saka 7. Mycket riktigt kom ♣K när jag spelade upp mot ♣E och sedan fick jag sista på ♣D.

Många tror att det är väldigt svårt med skvisar, och att man måste hålla koll på alla 52 korten, men riktigt så är det inte. Det enda är att man behöver känna igen läget när det uppstår, och sedan veta VAD man skall räkna. Här insåg jag att -färgen satt 5-2 pga inklivet och att bara öst därför kunde gardera 7. Sedan var det bara att hoppas att han också hade ♣K. Jag vet ju att det har gått 8 -kort tidigt, och sedan hade jag två till på bordet. Öst har alltså 3 -kort till och det är de enda kort jag behöver hålla utkik efter. Om alla de korten sakas så är 7 godspelad. Om inte får jag saka 7 och då bör ♣K falla. Jag behöver alltså inte räkna ♣-korten!


A4a

Här värderade jag upp mina kort rätt bra. Anna visar visserligen en svag hand för sin omvända höjning, och själv har jag inte mer än 13 hp, men jag tänkte att det kunde vara värt 5 ändå. Det som gör det mer attraktivt är dels att jag har en fin 6-kortsfärg; dels är det min anpassning i ♠ till det Anna uppenbarligen har i ♠ med tanke på hennes 2 ♠-bud; och dels är det för att jag har en singel i ♣ där hon visar att hon inte har några bortkastade hp, så även om min ♣K verkar innebära 3 onödiga hp så är den ganska värdefull i kraft av att det är en singel, tänkte jag och bjöd ut utgången.

Sedan hade jag lite flyt som fick ett utspel i form av ♣3 — att dra för ett ess är verkligen inte något jag gör i partävling om jag har ett rimligt alternativ. Det gjorde att jag fick första sticket på ♣K och det var ju en skänk från ovan. Sedan spelade jag upp till mitt E och såg både K och D falla. Därmed är mitt kontrakt hemma, för jag kan knappast tappa mer än ett stick i ♠ och ett stick i . Men jag kanske kan göra mer? Tja, om både ♠-masken och -masken går så förlorar jag inget stick alls, men det är dåliga odds på att två maskar skall gå. Om jag slår -masken och den spricker så spelar öst förmodligen en ♠ igenom ♠E, och då behöver öst ha ♠K för att det skall bli ett enda övertrick, för jag kan inte saka något avgörande på kn som har blivit godspelad under tiden. Även om väst skulle ha Kx så att -masken fungerar och att K sedan faller så vinner jag inget på det eftersom jag inte har något bra att saka på kn.
Om jag istället tar mig in på handen och maskar i ♠ så riskerar jag ett motsvarande läge: om väst kan vinna på ♠K så vänder han i och masken måste gå för att det skall bli ett övertrick. Även om öst skulle sitta med ♠K så måste han ha den singel eller dubbelton, för annars kan han helt enket hålla upp den tills bordets ♠E har spelats. Har öst ♠Kx så täcker han ♠D och då växer västs ♠9 istället. Det gör att jag på min hand inte kommer kunna få mer än en godspelad låghonnör i ♠ att kasta förlorare på. Därmed kan jag bara bli av med en -hacka på bordet, och det har jag ingen nytta av eftersom jag redan är nere på bara en möjlig -förlorare i och med min ED på handen.
Alltså: om bara en av maskarna går så är jag nere i jämn hemgång, om inte motståndarna missar i försvaret. Om båda maskarna går så kan jag ta alla stick.

A4b

Nu såg jag istället en annan möjlighet, som jag tror att många inte tänker på i lägen som dessa. En bra faktor i sammanhanget är att jag har fått ett stick på min ♣K vilket förmodligen inte är fallet på de andra borden som eventuellt spelar samma kontrakt. På de andra borden förlorar de därför förmodligen ett stick till ♣E och sedan är de beroende av att en mask fungerar för att de skall kunna gå hem, och att båda maskarna skall fungera för att det skall bli ett övertrick.

Jämfört med detta har jag en mycket bättre chans, för om jag avstår att maska överhuvudtaget så kan jag säkerhetsspela kontraktet för att få ett övertrick tack vare den där ♣K:en. Jag tar istället helt enkelt för ♠E och spelar sedan ♠8 till ♠10. Då kommer ♠Dkn10 gemensamt ge två stick, och jag kommer få möjlighet att saka 42 från syds hand. Därmed behöver jag inte slå någon -mask alls utan kunde gå upp med E så fort ÖV spelar färgen.

Detta kan ses som ett exempel på att jämföra sig med fältet. Ligger jag före eller efter fältet på brickan? Om motståndaren har hittat ett jätteelakt utspel så kan det vara värt att ta några extrachanser i spelföringen för att ta igen det som andra spelförare kanske ligger före. Här är läget det motsatta: jag har fått en favör i utspelet som jag kan ana att andra spelförare inte har fått. Därmed skall jag inte riskera något i mitt kontrakt utan spela hem det så säkert som möjligt.

22 februari 2012

Två slammar

Filed under: Budgivning, Spelföring — Etiketter:, , , — Christian @ 17:15

Vi spelade nyligen en seriematch i efterhand (Motalaserien) och fick till oavgjort med plus i kanten, 17-13. Det var inga datorgivar så jag kan inte återge dem alla, men en intressant giv lade jag på minnet — tack iPhone-kameran! Vår budgivning var det inget fel på men tyvärr gick vi bet. Hur som helst; här kommer given.


Håll med om att det är en riktigt intressant hand, och den passade vår konvention Raptor som handen i handsken. Vi har visserligen bara 22 hp ihop, men slammen är ändå bra eftersom vår anpassning är så suverän.
Efter nords 2♣ är det ju rimligt att tro att min ♣-renons är riktigt värdefull. Jag vet ju också om minst 8-korts -anpassning och sedan en gemensam högfärg. Högfärgen torde ju vara , men man kan ju inte vara så säker…
2NT lovar primärt stöd i ♦ så att vi har någonstans att ta vägen. (Kanske är det tänkbart även utan 3-stöd i om man istället har 4-4 i högfärgerna, för då är man ju också säker på att vi har någonstans att ta vägen i budgivningen.) Anna vet i alla fall av budet 2NT att vi kan spela minst 3 i högfärg eller 4. På 2NT kan hon använda buden 3♣ och 3 som pekarbud — 3♣ betyder en stark inklivshand med 4-korts. 3 visar stark hand med ♠.
Svaret 3♠ betyder alltså en svag hand, men man kan inte få allt! Jag vet ju å andra sidan att vi har 10-korts trumf, och minst 8-kortsanpassning i . Då har vi goda chanser till 6 ♠-stick och 5-stick om väst har några bra honnörer. Till exempel skulle Anna kunna ha något liknande ♠Kxxx xx EDxxx ♣xx. Om ♠- och -färgerna då bara sitter jämnt så hänger slammen bara på att ♥E sitter rätt. Hon skulle också kunna ha en hel del andra kort på sin hand som ger fler chanser till slam.  Det enda jag behöver veta är om vi har de där viktiga essen och trumfkungen, så en essfråga är ett rimligt nästa steg.
Frågar jag nu med 4NT så blir det svårt efter svaret två av fem nyckelkort. Har hon ♠K-E, eller ♠K-E, eller E-E så finns det  en chans på slammen. Om ett av de två essen däremot är ♣E så blir det värre. Då saknar vi ett nyckelkort för mycket. För att lösa detta använder man enklast Voidwood. Det innebär ett hopp förbi utgång till en ny färg på 5-lägetoch är en essfråga med renons i den bjudna färgen. Ordern är då att man endast svarar med de nyckelkort man har i övriga färger. Alltså svarar Anna två nyckelkort, och jag inser att ett nyckelkort saknas. Jag vet också att vi saknar ♠D, men med tio trumf spelar det ingen roll.
Slutbudet blir därför 6♠. Under budgivningen och inför utspelet frågade NS en del om budens betydelse, och sedan kom utspelet:4 från nord. Hur spelar man nu då?

Först bör man nog misstänka det där utspelet. Väst har ju lovat en 5-korts -färg och öst har i princip lovat stöd i den färgen. Att nord då skulle dra för något i den färgen verkar helt vettlöst. Därför är det högst misstänkt att det är en singel.
En annnan tanke som slår en är att man alltid kommer att förlora ett trumfstick, minst. Om trumfen sitter 3-0 med tre hos syd så kommer han alltid få för ♠KD och det är inte mycket att göra åt. Om det tvärtom är nord som har ♠KD så kan man hålla ♠-förlorarna till en enda genom att dubbelmaska. Det är dock ganska låg sannolikhet att trumfen sitter 3-0 och av dessa är det alltså bara den ena 3-0-varianten där man kan påverka resultatet. Spelar vi för att täcka upp för den möjligheten så riskerar vi också en ♦-stöld om syd faktist skulle ha en ♠-honnör.
Därför verkar det vettigast att börja med ♠E och sedan kan NS få nästa ♠-stick. Då håller man oftast ner förlorarna till en enda i ♠-färgen i alla fall. Alltså skulle man kunna ta K och sedan ♠E. Dock finns det ju mer att tänka på än trumffärgen. Chanserna man ser i övriga färger är att -färgen kanske ändå sitter 3-2 så att man kan saka två av östs -hackor. En annan möjlighet är att maska i .

Det bästa sättet att spela är nog att släppa utspelet till handens ♦D. Därefter stjäl man ♣7 så att man har ♣-renons på båda händerna. Därefter spelar man ♠E och hoppas att den färgen satt jämnt. Med en kvarvarande trumf ute tar man sedan för ♦K. Om nord kan stjäla den är han inpetad och måste vända mot dubbelrenons eller upp i -gaffeln. Om både nord och syd kan bekänna på K så satt ju den färgen snällt och kan användas för att saka östs två -förlorare. Nord eller syd kan ta sitt ♠-stick när som helst men hemgången är klar. Om det trist nog är syd som kan stjäla K så kommer han troligen vända i och då får man hoppas på masken. Om korten sitter så var dock -masken den enda chansen till hemgång i vilket fall som helst. (Skulle syd spela ♣ mot dubbelrenons kan väst saka sin -förlorare.)

Notera att det är viktigt att släppa utspelet till handen så att man hinner stjäla bort den där ♣-hackan medan väst fortfarande har en ingång som inte kan stjälas bort. Det kan kräva lite tid att lista ut den här spelplanen, men det är kanske görbart…. nästa gång 😉


Några dagar senare var det dags för partävling och även här fanns en riktigt intressant slambricka.


Vi använder saknade poäng (Missing Points = MP) för att värdera obalanserade händer, och öppnar med starka 2-öppningar i högfärg. Kanske var det just vår 2-öppning som gjorde att vi var de enda ÖV som nådde storslam på den här given. Över en mer anonym stark öppning av öst (dvs stark 1♣ eller ‘2♣ enda krav’) så kan syd hoppa in med 3♣ eller 4♣ med bra effekt. Väst kan sedan kanske visa sin -färg med ett färgbud eller visa en del styrka genom att dubbla, men vad Öst har är fortfarande höljt i dunkel.
Nord ser ju på sin hand att ÖV har mängder med hp och nästan inga ♣. Alltså är det mycket sannolikt att ÖV kan spela hem slam eller storslam i ♠ eller. (Knappast eftersom nord själv har så många.) Därmed är det rimligt att nord spärrar vidare till 5♣ eller t.o.m. 6♣ för att försvåra för ÖV.
På det här sättet har budgivningen nått åtminstone 5-läget innan öst har fått någon som helst chans att tala om vad det är för några starka kort han har. Därmed blir det svårt för ÖV att välja rätt nivå, och man hamnar nog oftare i än i ♠ — en viktig skillnad i partävling.

Över vårt 2♠ är en spärr av syd mindre effektivt och det beror på att väst redan har fått lite information om anpassningen — här vet Anna att det finns en 8-kortsanpassning i ♠ och därmed kan hon vara mer säker på att vi skall spela ett eget kontrakt snarare än att ta dubblade straffar. Om Anna suttit med renons-♠ hade han med större säkerhet kunnat inrikta sig på dubblade straffar hellre än eget kontrakt.
Som synes fick vi ingen inblandning från NS i vår budgivning. Hur var det egentligen på de andra borden?


Vi tar samma giv en gång till med mer fokus på vår budgivning.
Med mina 12 MP och besked om partnerns 7-9 TP så vet jag att det bara saknas ca 4 poäng totalt, och slam är därmed ganska självklart. Voidwood visar sedan renons-♣ och frågar efter antalet nyckelkort i övriga färger, och Anna visar ett nyckelkort (♠K). Därmed vet jag att vi har alla nyckelkort och anar att storslammen är nära med så fin sidofärg i . Budutrymmet mellan 5 och 6♠ bör därför användas på något bra sätt för att ta reda på om 7♠ är spelbart.
I det här läget hade 5 frågat efter ‘vad har du i ‘. 5♠ hade varit slutbud. 5NT är helt odiskuterat. Det blev därför enkelt nog 6♣ som frågar efter kungar i övriga färger, men samtidigt visar det ju att vi har alla nyckelkort och att jag är intresserad av storslam. Om Anna hade haft både K och K så måste ju jag vara beredd att spela 7♠, så med båda röda kungarna så bjuder Anna 7♠ direkt snarare än att försöka visa kungarna. När hon då svarar 6 på kungfrågan visar det därför inte bara K utan det förnekar även K.
Så här långt kommen kan jag försöka skissera Annas hand och få det till något liknande ♠Kxx ? Kx? ♣?
Hon har ju dock lovat 7-9 TP så något mer än så krävs. Det verkar det på syds dubblingar som att syd i alla fall har några bra ♣-honnörer, så Annas ytterligare styrka sitter nog inte i ♣. Hon skulle mycket väl kunna ha D eller D till sina utlovade ♠K och K, och då har vi 13 stick. Om det inte är fallet så skulle -färgen kanske kunna ställas med en stöld eller en mask. Den sista -hackan kan ofta stjälas. Ytterligare en chans är att Anna har 4-korts ♠ och då kanske man kan göra en ‘reverse dummy’, dvs stjäla 3 ♣ på östs hand. Som en sista chans finns det kanske en skvismöjlighet också. De sammanlagda chanserna motiverar därför att bjuda ut 7♠, även om det kanke är lite chansartat.

En bättre budväg kanske hade varit om jag efter svaret 5 visat storslamsintresset med 6 som är en storslamsinvit och ber partnern värdera sin styrka i -färgen. Då kan Anna enkelt lägga på till 7♠, i alla fall i det här fallet. Ett annat alternativ (det bästa tror jag) hade varit att börja med 6♣ som nu men bjuda 6 efter 6. Som nämnts ovan kan det inte fråga efter K för den har redan förnekats. Istället är det det sista budet som är tillgängligt innan vi kommer till 6♠ som är sista säkra stoppet före storslammen. Det kan användas som ‘last train’ dvs, ‘jag kan fortfarande inte bestämma mig för slam eller lillslam. Har du något extra?’ Anna skulle då enkelt kunna lägga på till storslammen med både D och D som oredovisade tilläggsvärden, samt att väst inte har några onödiga honnörer i ♣. (Minns de där två extra MP som öst har räknat in för sin ♣-renons — de kan ju väst tänka bort!)
En petitess i sammanhanget var att vi helt glömde bort att använda konventionen ROPI. Enligt den så skall väst redubbla för att visa noll nyckelkort, passa för att visa ett, bjuda 5 för att visa två, osv.

22 januari 2012

Kval Öppna DM-par, 120119

Igår spelades DM-semifinal i lag, där vi lyckades kvalificera oss efter diverse flyt, oflyt, bra budgivning, sämre budgivning osv. I brist på brickor från de matcherna så kommer här istället några intressanta från första kvällen av DM-par som spelades i torsdags.


När partnern gör en överföring som här till 2 så kan det ju vara så att man som 1NT-öppnare har en förträfflig hand som stöd, och det tyckte jag att jag hade här, med EKx och egen stark 5-kortsfärg. Med standardmetoder kan man då superacceptera genom att bjuda 3 istället för 2, men det är då svårt för Anna att veta vad hon skall värdera upp eller ner.
I Bridgetidningen fanns det en artikel häromåret (av Anders Wirgren tror jag) som tog upp idén att istället visa en svag dubbelton som superaccept. Enligt det sättet skulle jag då bjuda 2♠ här med betydelsen ”jag har bra -stöd, en stark öppningshand och en svag dubbelton i ♠.” Man kan tänkas vända på det också och istället visa en annan färg som man kan ha som sidofärg och där man kan behöva lite hjälp från partnern. Enligt det sättet så skulle jag då bjudit 3 här. Frågan är vad som är bäst…
Själva har vi hittat på att använda oss av samma invitmodell som man gör med Romex invitbud efter starten 1-2, eller 1♠-2♠. (Se länk i högerspalten för detaljer.) Dvs närmsta budet betyder att man vill göra en negativ superaccept och direkta bud i annan färg är en positiv superaccept. Det är inte ofta dessa superaceepter kommer till användning, men det är inte så svårt att hålla i huvudet om man redan använder Romex. Här hade jag dock lite svårt för att bestämma mig. Skulle jag göra en positiv superaceept i , eller en negativ i ♠. Som synes valde jag det senare och min tanke bakom det var att ♦-färgen nog kan vara väldigt användbar även om Anna inte har några-honnörer. Hade jag gjort en positiv i hade hon nog lagt på. Nu blev istället hennes ♠D mindre värd och det gjorde att hon stannade i 3. Det blev 10 stick till oss. Att hitta försvaret för att hålla oss i 9 stick är ju lite långsökt.

 


Här blev jag lurad. Jag trodde ju att väst inte hade K eftersom han frågade efter -håll istället för att bjuda 3NT. Likaså avstod öst att bjuda 3NT och bjöd istället 4♣. Västs kontrollbud i skulle då kunna vara en singel. Det talade för att Anna hade K tänkte jag och alltså är det säkert att spela ut E.
Det kunde ju dessutom vara så att det gäller att ta det där enda -sticket jag har medan chansen finns. Risken är ju att västs försvinner på östs ♠-färg. Sedan hoppades jag ju få på min K så blir det en bet. Skulle öst ha E så blir det kanske 6= istället för 6+1 genom att jag cashar mitt E direkt.
Som det blev nu så släppte jag hem slammen genom att spela ut E, och det blev en nolla till oss. På de flesta andra bord kom man ju nämligen till ett ♠-kontrakt på öst och fick -utspel genom kungen.

Det här blev inte bra. Med fördelningen 4-4-4-1 så öppnar vi oftast så billigt vi kan. Om Anna svarar med 1/♠ så kan jag ju höja hennes bud ett snäpp eller två. Problemet kom när hon bjöd 1. Vilken högfärg skall jag bjuda då? Den färg jag bjuder kommer vi enkelt att kunna hitta en eventuell anpassning i, men den andra färgen kommer ju bli fjärde färg och därigenom svår att hitta anpassning i.
Jag valde 1 eftersom det är min starkare färg. Dessutom tänkte jag att om Anna då bjuder 1♠ som fjärde färg så kan jag bjuda 2♠ för att visa 4-korts där också. Nu hade ju Anna en svag hand, för svag för fjärde färg, så hon prefererade helt enkelt mellan mina färger och så var vi i helt fel kontrakt. Trist!
Vet inte vad man skall ha för överenskommelse för sådana här händer. Kanske hjälper det att ha överenskommelsen att Anna, om hon har 4-4 i , bjuder 1 istället? Då kan jag  över hennes 1 med mer bestämdhet välja att bjuda 1♠. Risken är då att vi missar en 4-4 anpassning i , men det är ett litet pris att betala.
Vissa tycker nog att jag borde öppnat min hand med 1, men senare i budgivningen kan Anna då komma att tro att min -färg är 5-korts, och det gillar jag inte. Så givet 1♣-öppningen: hur tycker du att man borde fortsätta?

Konkurrensbudgivning är ett spännande och viktigt kapitel. För mig här gällde det att räkna ut vad Anna har och inte har när hon först dubblar och sedan självmant bjuder sin ♠-färg.
Hon har uppenbarligen starka kort, för har jag något bra att komma med så kan jag bjuda själv över 3 eller åtminstone dubbla för att säga att jag har lite poäng. Ändå fortsätter hon med 3♠ i zon mot ozon. Har hon lite blandade färger hade hon kunnat dubbla igen för att höra vad jag har, eller bjudit 4 som ett ‘välj nåt-bud’ om hon absolut inte vill att jag skall straffpassa 3X.
Att hon då aktivt väljer 3♠ istället för dubblingen måste bero på att hon har 5-korts ♠.
Då kommer vi till alternativen. Hon kan efter öppningen 2 med våra metoder, för att visa en hand med 5-korts ♠-färg bjuda antingen 2♠, 3♠, eller 2NT (krav, och återkommer sedan med 3♠) för att visa svag, ganska stark respektive riktigt stark ♠-hand. Att hon avstått att ta någon av de budvägarna måste betyda att hon har en superstark hand, förmodligen ganska balanserad. Alltså måste det vara vettigt att höja 3♠ till utgång. Min slutledning vägledde mig också till att passa på 5X — det kan ju tänkas vara vettigt att bjuda 5♠ istället när jag har bra ♠-stöd och inga defensivstick. Med den hand jag skisserat till Anna borde vi dock ha en god chans att ta många straff.
Anna spelade ut ♠K. Just på 5-läget och högre så har vi börjat använda K-utspel som ett kommando att göra en längdmarkering. Hon kan alltså välja att spela ut ♠E eller ♠K beroende på vilken markering hon vill ha. Min ♠3, enligt Malmö, betydde då att syd hade 2-korts ♠, och därmed var det fritt fram att ta ut även ♠E, men sedan skifta till ♣-honnörerna. (Kanske hade det varit bättre att börja med ♣K för att med samma metod få veta hur många ♣ hon kan ta, och sedan skifta till ♠. Risken finns kanske att syd stjäl redan första ♠-sticket?)
Sedan fick Anna förstås även för K. Fyra bet för 800 och en topp till oss.

03 januari 2012

Sista bridgen före jul, lite i efterskott

Filed under: Budgivning — Etiketter:, , , , , — Christian @ 14:45

Här fick vi en topp eftersom ÖV inte hade någon utvecklad metod för att bjuda mot min 2Multi-öppning.
Det är ofta svårt för öst att veta hur stark väst egentligen är i det här läget efter 3♣-budet. Öst kan ju se att man har en spelbar trumf, men hur långt skall man bjuda? Om väst kan bjuda 3♣ även med t.ex. ♠xx Dxx Exx ♣EKxxx så är det kanske lika bra att passa på 3♣. Eftersom Anna måste bjuda något på min 2-öppning så kommer väst alltid få två chanser (minst) att bjuda — en chans nu direkt på 2 och en chans när Annnas svarsbud (oftast 2) kommer tillbaka och jag har avslöjat vad jag har för något genom att passa eller korrigera till 2♠. Även om man inte har något jättedetaljerat system för hur man bjuder kan man komma långt med en princip som t.ex. ‘Bjuder jag direkt har jag en riktigt stark hand, men bjuder jag först andra gången så är det lite svagare och bara för att konkurrera.’
Med en sådan princip blir det lättare för öst att veta om 3♣ är lagom eller om man kanske bör ta sig betydligt längre i budgivningen. De flesta andra spelade 3NT, men 6♣ är det bästa kontraktet.

När 1NT-öppningen följs av två pass kan man ofta räkna ganska bra på styrkan runt bordet. Om syd har 8 hp bjuder han oftast något så passet där betyder att han har max 7 hp ca. Han kan förstås ha noll hp men ofta ligger det i intervallet 4-6 hp. Eftersom jag själv har 10 hp så borde det bli över ca 7-11 hp till Anna. Därmed borde vi ha möjlighet att spela något delkontrakt eller kanske att beta 1NT.
Kan vi då beta 1NT? Ja, om Anna spelar ut kanske det kan gå, men hur sannolikt är det att hon väljer ett -utspel om jag passar nu? Om hon spelar ut något annat så måste jag ha ingångar för att hinna utnyttja min fina -färg i försvaret, men eftersom den starka motståndarhanden sitter efter mig så  är nog varken ♠kn eller D några vidare ingångar. I försvar mot 1NT är det därför stor risk att jag inte får stick på fler än EK.
Då kanske det är bättre att spela något eget kontrakt istället, men vilket kontrakt är vettigast? Ja, ett -kontrakt kan jag nästan lova att vi kan spela, men ett -kontrakt är fullt möjligt också om Anna har -stöd, och det betalar sig lite bättre. Med hjälp av konventionen TRASH som vi använder i det här läget (1NT-pass-pass-…) kan jag välja att göra en överföring till 2 för att visa handen som en enfärgshand, eller att visa handen som en tvåfärgshand med +. Vi räknar 5-4 som en tvåfärgshand, och vilken som är 5-korts och vilken som är 4-korts är helt fritt. Det innebär att om Anna sitter med 3-3 i rödfärgerna så är det lätt hänt att vi hamnar i 2 på 4-3 istället för 2 på 6-3. För att undvika att gå bet i ett -kontrakt, och för att -färgen var så stark, valde jag en säkrare trumf genom att visa min hand som en enfärgshand med . För fegt kanske?
På mitt TRASH-bud tänker sig Anna primärt att jag har en -hand och hur långt vill man i så fall bjuda? Tja, 2♦ räcker nog och då bjuder hon det. Skulle jag gå vidare efter 2 så visar det att jag hade tvåfärgshanden och då kan Anna göra en ny värdering av sina kort. Om hon skulle sitta med en riktigt bra hand mot en tänkt -hand hos mig kan hon välja mellan och ♠ direkt. Om jag då har tvåfärgshanden passar jag på det, men om jag har -handen så vet jag vilken högfärg Anna är starkast i samt att hon har bra -stöd. Då kan vi kanske hitta fram till utgång själva i en del fall.
För att visa handen som en tvåfärgshand med de aktuella färgerna skulle jag dubblat, som betyder ‘överföring till ♣ eller tvåfärgshand med +.’ På det skulle Anna ha bjudit 2♣ som ‘passa om du har enfärgshand med ♣’ och därefter skulle jag bjudit 2 för att visa tvåfärgshanden. Möjligen hade vi då kunnat komma till 4?

Den här slammen var rolig att bjuda. Vi fick nämligen anledning att använda en speciell essfråga som är väldigt bra att ha i arsenalen när man har en sådan här 2NT-öppning.
Ett problem med 2NT-öppningen är nämligen när partnern är den starka handen som blir bortspärrad, vilket var just vad som hände mig här. Då har man ju väldigt lite budutrymme kvar och vilken som helst av Annas färger kan vara aktuell som trumf. Samtidigt är det svårt att både hinna få reda på vilka färger Anna har och även hinna meddela vilken av dem jag vill spela och essfråga i just den.
En del av lösningen är att låta 3 vara artificiellt kravbud som här. På det bjuder Anna så här för att visa ♠+lågfärg; hon bjuder 3NT för att visa lågfärgerna; 4♣/ visar bjuden lågfärg och ; 4 visar högfärgerna. På det sättet kan vi stanna i färgutgång oavsett vilken färgkombination Anna har.
Nästa del i lösningen är att använda 4NT som en modifierad essfråga enligt RKCB. Modifieringen består i att man har två aktuella trumffärger, dvs båda färgerna som Anna har visat är tänkbara trumffärger. Det blir då sex nyckelkort (4 ess, 2 trumfkungar) och två trumfdamer. Svaren 5♣ och 5 är som vanligt, men svaret ‘2 nyckelkort med eller utan trumfdam’ blir mer uppdelat:
5 visar 2 utan någon trumfdam; 5♠ = 2 med lägre trumfdamen (dvs ♣D i det här fallet); 5NT = 2 med högre trumfdamen (dvs ♠D); 6♣ = 2 med båda trumfdamerna. Efter de här svaren kan jag bjuda ett slutbud, eller bjuda närmsta färgbud i en icke-trumffärg som trumfdamfråga med svar som ovan, eller bjuda 5NT som kungfråga och storslamsinvit.
Metoden har jag läst om i Eddie Kantars RKCB-bok, men vi har sällan använt den. Förutom just i det här specifika läget använder vi den då vi visat en 5-5-hand på annat sätt men inte kommit åt att spika den ena färgen som trumf. Det kan t.ex. vara efter ett överbud av öppningsbudet för att visa ‘högsta + en färg till’.

11 december 2011

Torsdagsbridge 111208

Filed under: Budgivning — Etiketter:, , , , — Christian @ 20:39
Med vanlig hp-beräkning har jag till en 1NT-öppning och så även enligt vår Banzai-beräkning, egentligen. Eftersom 5 av mina hp var i form av ensamma ♠-honnörer så drog jag dock av ett poäng och visade handen som en 12-14-balanshand istället. Attans, tänkte jag direkt när Anna bjöd 1♠ för då vet jag ju att mina ensamma ♠-honnörer inte var så ensamma trots allt. Jag måste dock stå mitt kast och återbjuda 1NT för att inte lura Anna.
Anna fick nu användning för XY-NT, en väldigt bra konvention. Hon vet i princip att vi skall till 4♠, men det skadar inte att ta reda på lite mer på vägen. Efter det artificiella budet 2 kan vi då bjuda lugnt och försiktigt och ingen av oss kommer passa förrän vi är på utgångsnivå, minst. Om jag har 4-korts  kan jag bjuda 2. (Dvs jag bjöd 1NT med en semibalanserad hand för att jag inte hade tillräcklig styrka för att återbjuda 2.) Har jag 3-stöd i ♠ så bjuder jag 2♠. Har jag inget av det får jag bjuda något högre och då ligger 2NT och 3♣ närmst till hands. Av dessa visar 2NT ganska jämn lågfärgsfördelning medan 3♣ som jag nu bjöd talar om att jag har mer ♣ än . Jag skulle ju dock fortfarande kunna ha 2-korts ♠ (eller 3-korts ) så om hon har 6-korts ♠ (eller 5-korts ) kan hon bjuda den färgen på 3-nivån för att fortsätta att leta högfärgsanpassning. Alltså bjöd hon 3♠.
Sedan var jag lite trögtänkt. Jag visste förstås att 4♠, 4NT, 5♠, 6♠, (… och 7♠) fanns till hands för att visa diverse händer med ♠-stöd, men finns det något bud lägre än 4♠ som visar både ♠-stöd och slamintresse? Först: varför slamintresse? Jo för att jag ser en så jättetrevlig 5-korts ♣-färg som kan ge många stick och jag har ju förnämligt stöd till Annnas minst 6-kortsfärg. Dessutom är jag något starkare än vad Anna kan förvänta sig eftersom jag nedvärderade min hand till 12-14-balans. Vill det sig väl kan vi ta 6 ♠-stick och 5 ♣-stick. Fattas bara kontroller i + så är vi väldigt nära en slam trots att vi kanske inte har så mycket hp. Mitt problem var dock: skulle 4♣ av mig vara kontrollbud och fastslå trumfen till ♠, eller skulle det vara naturligt på något sätt?
Så här borde jag tänkt: Jag har visat mig villig att spela 1NT, och sedan har Anna visat utgångskrav. Om vi då inte har någon trumfanpassning så måste i princip 3NT vara ett självklart kontrakt att bjuda. Att gå förbi 3NT finns det därför ingen anledning till om jag inte ser någon rolig anpassning. Vad kan vara bra anpassning i det här läget? Jo självklart Annas uppvisade 6-kortsfärg. Därför borde 4♣ av mig vara kontrollbud med ♠-accept. Anna var med på den tankegången, men inte jag 😦
Om jag hade bjudit 4♣ som kontrollbud så är det upp till Anna att avgöra om vi kan ha till slam. Hon har ju inte så mycket hp, men passar händerna ihop? Hon vet ju min fördelning ganska så väl (5-korts ♣, 2-korts ♠, 2-3 , 3-4 ) och tänker man på vilka honnörer jag kan tänkas ha så kan hon hoppas på något liknande: ♠Kx Kxxxxx ♣EKxxx. För att slammen skall vara spelbar krävs det då ♠-färgen 2-2 hos ÖV, samt antingen ♣-färgen 3-3 eller E hos öst om jag tänker rätt. En tuff slam att bjuda och bara ett par gjorde det. För att det skall vara möjligt alls måste jag inse att 4♣ är kontrollbud med ♠-accept. Nästa gång…

Annas öppning kan tyckas vara svag, men med vår Banzai-metod att värdera balanserade händer så motsvarar handen 12 hp med en genomsnittlig hand. Det som ökar värdet enligt Banzai-metoden är att handen innehåller en 5-kortsfärg. Sannolikt har man inte öppnat med syds hand på så många bord, och därför har väst fått öppna med 1NT. Nu blev det ett naturligt 1NT-inkliv istället.
Jag såg möjligheter med min hand. Jag har ju förstås bara 12 hp, men räknar man Banzaipoäng så blir det aningen mer. Anledningen är att man enligt Banzai även räknar in tiorna — och jag har ju allihop! Samtidigt vet jag att om det behövs några maskar i högfärgerna så kommer de att gå eftersom väst borde ha alla honnörer vi saknar. Således anledning att vara optimistisk.
Hur skall man då bjuda? Jag tänkte kort på att börja med en dubbling, för kanske kan Anna ha 4-korts . Men chansen för det är ganska liten, och även om hon skulle ha det kan det vara bättre med 3NT. Dessutom så får öst mindre vägledning inför sitt utspel om jag bara drar till med 3NT. Så fick det bli. Utspel 8 och jämn hemgång vilket blev en topp eftersom ingen annan hittade till 3NT.

Det känns lite vanskligt att passa i förhand med min hand, men jag tycker att jag är lite väl svag för att öppna med 1. Man kan kanske tänka sig att öppna svagt på 2-nivån (i vårt fall med 2Multi), men det vill jag inte göra när jag även har 4-korts ♠. Risken är stor att vi då missar en ♠-anpassning och spelar 2 istället för 4♠. Det fick alltså bli ett pass, med baktanken att jag nog kan kliva in senare om det skulle behövas.
Efter Annas 1♠-öppning var det ju mycket sannolikt att vi skall spela 4♠, men att gå via Stenberg kan inte skada. Om hon visar tillägg och en hand utan singlar skulle jag bli väldigt glad, eller kanske singel-♣ även om det är osannolikt. Min tanke är att om hon har 2-korts så har vi 8-korts ihop med EKD i toppen. Då är det stor sanolikhet att -färgen kommer ge 6 stick rakt av. Nu visade hon istället korthet i och det är inte alls lika kul. För att färgen då skall gå igenom så måste den sitta 3-3 hos ÖV, eller att Anna har kn-singel. Har Anna -renons blir det ännu värre för då måste hon stjäla sig in på min hand en gång för att ställa färgen, och sedan en gång till för att hämta hem de godspelade sticken och det är inte säkert att trumfen räcker till för det. Sammantaget verkade det trist med Annas -korthet.
Notera att det räcker med en minimal öppningshand hos Anna för att slammen skall vara spelbar, men hon bör ha minst 2-korts . Med t.ex. så lite som ♠EKxxx xx xxx ♣Exx räcker det med att ♠-färgen sitter 2-2 hos ÖV. Om Anna även har ♠D så är det fortfarande en minimal öppningshand (hp-mässigt), men med utomordentliga slammöjligheter.

Budgivningen här är väl ganska simpel? Efter att Anna höjt till 2♠ så vet jag att jag vill till 4♠, men istället för att bjuda det direkt så tar jag till en positiv invit i, vilket betyder ungefär: ‘har du något att hjälpa till med i så vill jag att du bjuder utgång i vår färg.’ Och se, hon hade tydligen något i . Om hon hade bjudit 3♠, med betydelsen ‘nej, inget extra att hjälpa till med i , och inget annat extra heller’ så hade jag ändå lagt på till 4♠. Nu däremot kan jag använda informationen jag fått (att Anna kan hjälpa mig i -färgen) och inse att vi då är väldigt nära att kunna spela en slam, speciellt som väst har klivit in och därmed kan tänkas ha de honnörer vi saknar, dvs maskarna går. Efter essfrågan inser jag dock att vi saknar både ♠K och ♣E och då avstod jag slammen.
Utspelet blev 7 och det var nu jag började tänka fel. Jag tänkte att öst definitivt inte har ♠Kx för då har han alltid ett trumfstick även utan stöld. (Han vet ju att jag, eller väst, har ♠E.) Dessutom är det inte att rekommendera att spela ut för stöld med singel-trumf. Dessutom om 7 är en singel så skulle väst ha 5-korts och varför klev han då in med 3♣? Dels är det väl lite mer osannolikt att väst skulle ha den fördelningen och om han har det så kanske han hade bjudit något annat för att hålla öppet för ett -kontrakt? Därför tänkte jag att öst nog snarare har dubbelton i . Kan det kanske också vara så att öst av någon anledning inte vill spela ut ♣. Kan öst ha ♣Exx kanske?
Efter dessa spridda funderingar kändes det rätt att släppa utspelet till handen. På det sättet skulle min 9 kanske kunna hota någon på slutet så att jag kan skvisa till mig ett stick till. I stick två tog jag E och maskade sedan med kn…. och sedan kom stölderna. Hade jag bara inte tagit ut E utan spelat x till K direkt…

 

 

21 november 2011

DM-kval mixed

Häromdagen spelades andra kvällen av DM-mixed och det fanns några intressanta brickor. Här kommer de som jag fastnade för.

Nog måste väl alla ha passat med min hand, och nog måste ‘alla’ ha öppnat med 1♠ på väst? Och då borde väl ‘alla’ ha agerat med nords kort, antingen en UD eller ett inkliv med 2. Här satt det dock inte så trevligt och ÖV tog chansen att straffdubbla oss. På alla andra bord spelades 3NT på ÖV, med varierande framgång. Trist för oss att inte fler inser nyttan med straffdubblingar. Bättre lämpade händer för styrkeredubbling och straffdubblingar får man ju leta efter. Våra motståndare på den här brickan var dock tillräckligt erfarna för att veta att dubblade zonstraffar mycket väl kan vara bättre än egen utgång.

Det börjar här med att öst ser att anpassningen i partnerns färg, ♠, är usel och därför har man ofta inget eget kontrakt på ÖV. Samtidigt vet dock öst att han och väst tillsammans har mer än hälften av honnörspoängen, och därför borde de ha goda förutsättningar att spela försvar. Det är ju också så att om inte de har anpassning så har ofta inte vi det heller, och det ökar vitsen med att spela försvar. Mycket riktigt ser ju min hand ut att passa bäst för ett ♠-kontrakt, och Annas passar bäst för ett lågfärgskontrakt.
Öst redubbling signalerar alltså viljan att straffdubbla och då försvinner allt vad UD heter ur ÖV:s budarsenal. Alla dubblingar är istället straffdubblingar, och dessutom råder det ett krav att inte släppa motståndarna i något odubblat kontrakt, åtminstone inte på 2-nivån. Kan man inte straffdubbla så passar man och om inte partnern heller kan straffdubbla så får denne bjuda något annat, typ 2NT (och i så fall har vi sluppit undan.)

Kanske borde jag ha bjudit 1NT på redubblingen istället. Kanske skulle jag bjudit 2♠ någon gång istället, men när då? Kanske på 2? Eller jag kanske skulle passat på 2? Tur att det var partävling eftersom en nolla då bara är en nolla.


 

De flesta använder ju vanliga svaga 2-öppningar och därför blev öst spelförare i 4 på de flesta bord. Ett par hamnade i NT-kontrakt. Jag var ensam om att spela 4 som väst, och också den ende att spela hem det, även om det skall gå hem både från öst och väst.
Hur som helst fick jag10 ut från nord och eftersom jag hade en del gafflar i sidofärgerna och jag ändå var tvungen att förlora ett trumfstick någon gång så släppte jag utspelet, varpå nord kändes en aning förvånad. Lyckan stod mig bi när nord inte hade någon mer trumf. Då måste det ju komma en vända upp i en av mina gafflar. Nu blev det en liten till kn och K. Därefter E, ♣E, K och en ♠ till mask med ♠D. Därefter kunde jag saka min ♣-förlorare på ♠E. Summa två trumfförlorare och E.
Det är kanske lite udda att låta utspelaren få behålla första sticket så där i trumf och allt, men det kan ske mirakel. Motståndarna har ju som allra minst kunskap om given så här i första sticket, så chansen att man får en snäll vända ökar jämfört med om jag börjar med att ta ut ett par stick och sedan släppa in motståndarna.


Titta på -färgen i den här given! Det är en färg som man bör låta motståndarna spela. Om nord eller syd börjar med att spela ut en topphonnör så kommer spelföraren alltid få för kn eller D. Om nord drar i färgen så kan spelföraren släppa runt sticket till kn och det blir alltid ett stick till spelföraren. Om syd drar i färgen kan man på samma sätt släppa sticket till handens D och säkra ett stick. Oavsett så kommer alltså spelföraren alltid få ett -stick om NS börjar spela färgen.
Nu vänder vi på det och låter spelföraren angripa färgen. Öst spelar t.ex. en liten till kn som nord vinner med K och sedan har syd E9 bakom D. Spelar öst en till 8 istället så vinner ju nord med 10. Angriper spelföraren färgen från träkarlens håll så blir det en till D och E, och sedan är det nord som sitter med en gaffel bakom västs kn. Alltså: om spelföraren måste öppna färgen så är det försvararna som drar längsta strået.
Det gäller att känna igen dylika färger och undvika dem. Här satt vi NS och efter ♣-utspel och sprucken -mask så vände Anna med en passiv till E. Sedan blev alltså spelföraren så illa tvungen att börja spela , så en bet blev det då. Alla 9 bord spelade 4♠Ö och på 7 bord gick det hem. NS där var väl lite oförsiktiga…


Slutligen måste jag bara ta med slamhanden med den vilda fördelningen, och det blir flera gånger om med olika tänkbara utvecklingar.

Så här spelade vi given i verkligheten. Jag bestämde mig för att min fina 5-5-hand med en renons var värd att visas som en tilläggshand och inte bara som en minimiöppning. Då fick jag ju också chansen att visa min kortfärg, och Anna som såg att min korthet i passade ypperligt till hennes -hackor såg goda slammöjligheter och hoppade till sin renons som en essfråga, dvs Voidwood. Jag svarar då på nyckelkort i de andra färgerna, ♠K och E. Jag får alltså inte räkna in mitt ♣E i svaret eftersom det är ett onödigt kort mot Annas renons. (Jämför med om Anna skulle frågat med 4NT som RKCB och jag svarar att jag har 3 av 5 nyckelkort. Har jag E eller ♣E — en himmelsvid skillnad!

Problemet nu var att vi inte har något svar på Voidwood som också visar min -renons. Därför trodde ju Anna nu att vi saknade ett nyckelkort och därför stannade vi i lillslam.
Hur hade vi kunnat bjuda då? Tja vi repeterar given ett par gånger så får vi se…

Essfrågor är inte allt i slambudgivningen — tvärsom! Så här skulle budgivningen kunnat se ut om man använder sig av kontrollbudgivning istället.
På mitt bud 4 kan Anna tänka att det borde visa E och knappast en singel eller renons, eftersom jag redan har visat en singel/renons i och det är extremt ovanligt att jag skulle ha två stycken singlar. Alltså kan hon räkna in 5 -stick och 5♠-stick så fort jag har ♠K (Jag har ju faktiskt visat en hand med tilläggsstyrka så det är klart rimligt att tro att jag har ♠K. Dessutom har jag alltid 5-korts ♠ eftersom jag har en singel; för med fördelningen 4-4-4-1 öppnar jag med en lägre färg på 1-nivån.) Vidare vet hon att jag tack vare min singel kan stjäla två av hennes -hackor. Summa sumarum: tolv stick. Det är bara en förstakontroll i som saknas så kan vi spela storslam.
Budet 5♣ som ett fortsatt kontrollbud säger att hon är fortsatt slamintresserad men eftersom även 4 hade varit ett kontrollbud (som hon nu hoppat över) så har hon aktivt förnekat förstakontroll i . Andrakontroll, om hon hade haft det, är inte intressant att visa eftersom jag redan har lovat singel- vilket ju är andrakontroll i sig.
Efter att jag har bjudit 5 så vet hon fortfarande inte om jag har förstakontroll i eller inte, men hon vet att vi skall till slam. Så fort vi passerat 5♠ så är nästa anhalt i budgivningen förstås 6♠, och alla bud däremellan är därför onödiga om det inte är för att man är intresserad av högre kontrakt än 6♠. Annas 6 skall alltså tolkas som att hon är intresserad av 7♠, och eftersom vi tydligt visat förstakontroller i lågfärgerna och Anna aktivt har förnekat kontroll i så kan jag inse att det är min förstakontroll i som hon är intresserad av.
Ett spännande alternativ till 6 är 5NT. Om Anna bjuder det kan det inte vara naturligt eftersom vi bestämt oss för ♠-färg och jag dessutom visat korthet i , på vilket hon dessutom börjat kontrollbjuda, vilket i sin tur bör innebära att hon inte har några onödiga honnörer i . Dessutom har vi kontrollbjudit så mycket att 6♠ bara måste vara ok. Därför kan kanske 5NT visa storslamsintresse på ett annat sätt än 6? Kanske 6 visar lite -färg och behov av stick medan 5NT visar oro för trumfens kvalité, eller nåt?

Öst pratade efter given om att han var lite sugen på att konkurrera och om han skall göra det så skall han göra det så fort som möjligt. Se bara hur mycket osäkerhet det skulle skapa.
Efter 5♣ kan jag dra slutsatsen att Anna nog har singel eller renons i ♣, för ÖV borde ha minst 9, men helst 10 (eller 11) ♣-kort för sin tuffa spärrbudgivning. Däremot vet jag ju ingenting om huruvida min -renons passar ihop med Annas kort eller inte. Att från min position då bjuda 5 här över 5♣ är därför rätt vågat.
Alternativet här skulle vara pass eller dubbelt och på den här nivån när Anna bara gjort en invit-Stenberg så har vi inte kravpass. Dvs passar jag så är det risk att även Anna passar. Dubbelt skulle visa lite mer kort.
Om jag bara hade varit tillräckligt djärv och bjudit 5 så hade Anna kunnat ta samma väg som tidigare, dvs förneka -kontroll och visa storslamsintresse med 6. Även Anna behöver dock vara djärv för hon har ju ingen aning om huruvida vi har någon -kontroll i det här läget.

Så här verkade öst också kunna tänka sig att konkurrera, men så här ett snäpp senare i budgivningen har det mycket mindre effekt eftersom vi då vet att värdera våra kort mycket bättre. Anna känner till min korthet i och jag vet att hon inte blev avskräckt av det, dvs hon har nog inte så många onödiga honnörer i och hennes 5♣ visar ju renons. Alltså är Annas honnörer i och ♠, och jag ser ju att det verkar perfekt. Lätt att sikta mot slam då.
Här hade vi också fått tillfälle att använda oss av konventionen som kallas DOPI. Den kommer till användning när vi har bjudit ett essfrågande bud och motståndarna konkurrerar med ett bud. Tanken är då att om man bara har noll eller ett ess så kanske vi inte skall till slam så då är det bättre att straffdubbla motståndarna. Svaret D betyder därför noll ess, Pass är ett ess, och sedan fortsätter skalan med färgbud från den nivån man är på. (D-0-P-1, dvs dubbelt-noll-pass-ett) Nästa steg här är alltså 6 som jag i så fall skulle bjudit.
Återigen blir det dock svårt med -kontrollen efter en essfråga, men lillslam borde vi nå så här.

15 november 2011

Damernas del 2, slammar

Filed under: Budgivning — Etiketter:, — Christian @ 15:43

Så kommer ett par givar till från vår mixed-tävling i helgen.


Här hade vi en intressant slambudgivning, men med lite tidsbrist. Jag bjöd ju svagt och naturligt NT två gånger, och ändå flyttade Anna över till 4♣. Som nybörjare minns jag att det kunde vara svårt att förstå när ett sådant här bud (4♣/) var starkt och när det var svagt. Här har jag börjat med att visa en helt balanserad hand. (Efter 1♠-2♣ har jag ju möjlighet att bjuda både och naturligt om jag hade haft en annan fördelning, eller stöttat ♣.) Dessutom innbär ju Annas 3 att jag inte behöver oroa mig för -färgen i ett NT-kontrakt. Alltså är det bara -färgen kvar som vi inte har bjudit naturligt och då bjuder jag 3NT. Alltså har jag håll i , och då är det bara för Anna att passa om hon vill spela utgång.
När hon då bjuder 4♣ så måste hon därför ha högre ambitioner än bara utgång, dvs slam. Jag har ju vid det laget inte sagt så mycket om mitt stöd i hennes färger, men det är ju ett kanonstöd. Hon har ju meddelat att hon är intresserad av att spela slam i ♣, eller kanske , trots att hon saknar både E, ♣K och kn, och trots att jag bara visar en minimal öppningshand. Vad har hon för kort då? Det måste helt enkelt vara kanonkort, inkluderandes en del kontroller, och mina lågfärgshonnörer måste vara guld värda i sammanhanget.
För att meddela att jag samtycker till slam bjöd jag därför ett kontrollbud i form av 4 — den enda färg vi inte bjudit naturligt. Annas hopp till 6♣ är enkelt och rättframt, men det lämnar öppet till mig att korrigera till 6 om det skulle vara så att jag har -stöd men inte ♣-stöd. Hon har ju visat längre ♣ än , men exakt hur lång vet jag inte. Jag kan ju däremot sitta med 4-korts -stöd och då är ju oftast 6 ett bättre kontrakt.
Största svårigheten på brickan är vad Anna skall bjuda efter mitt 4 för att fortsätta slamundersökningen. Att bjuda kontrollbud i partnerns färg (dvs 4♠ av henne) gör vi inte med korthet utan bara med ess eller kung. Kanske att man kan göra en Voidwood i partnerns färg genom att hoppa till 5♠? Kanske bjuda 5 eller 5 som allmänt storslamsinviterande, men frågan är hur jag skall räkna ut att jag inte behöver någon ♠-kontroll? Vissa kanske skulle ha ett hopp till 5NT som storslamsintresse men det brukar då fokusera på trumfens beskaffenhet — om jag har två trumfhonnörer så kan jag lägga på till storslam, men det vet hon ju att jag inte kan ha.

 


När Anna visar 6-korts så tycker jag det ser ljust ut. Min -färg är ju ganska imponerande och om man tänker på vad Anna kan ha för -stöd så blir det så här: Om hon har tvåkorts så sitter ofta ÖV:s 2-2, och min färg står från toppen. Om Anna har singel- så kan man ta ut en -honnör och sedan stjäla en på Annas hand. Därefter står -färgen. Att hon skulle ha D-singel bättrar förstås på oddsen lite till. Summa summarum har vi alltså goda chanser till 6 eller 7 -stick och vi borde få 6 -stick. Det är alltså fråga om lillslam eller storslam om vi bara har kontroll på ♠ och ♣, och eftersom Anna har öppnat så borde hon ju något åtminstone.

Mitt 4♣ slår alltså fast ett slamintresse, men Anna har ju inte något utrymme att kontrollbjuda före 4 när jag sitter med EK så hennes 4 var väntat. Mitt 5 slår sedan fast vad det är jag har, och vad jag behöver: jag har inte kontroll i ♠ för då hade jag förstås bjudit 4♠ som kontrollbud. Jag har dessutom hoppat över 5♣ där jag har splintrat tidigare — alltså har jag en ♣-singel och inte renons. Det jag behöver från Anna är därför ♠E så att vi inte också har en förlorare i ♠.
Bingo! Hon har ♠E. Om hon också har ♣E så kan vi spela 7, så jag tar till essfrågan. Vi har nyligen kommit överens om att använda 5NT som RKCB om vi är redo för essfråga först på 5-läget. Det här kändes som ett bra första tillfälle att använda detta. Dumt nog så jag bjöd jag sedan 6. Jag borde självklart slagit av i 6 eftersom vi saknar ett ess, men jag var väl lite stressad både av tidsbrist och att vi var ute och tassade på ny budgivningsmark och det gjorde väl att jag hade lite otur när jag tänkte. 🙂
6 borde betyda att vi har alla ess och vara en invit till storslam. Vi kom rätt ändå. Puh!

 

 

 

 

Kommentera

14 november 2011

Damernas del 1, mörka bud

Filed under: Budgivning — Etiketter:, , — Christian @ 19:58

Det var ‘Damernas’ i helgen och jag spelade som vanligt med Anna. Övriga par var mer eller mindre vana mixed-konstellationer och rimligen borde det vara en fördel för oss som är samspelta sedan länge. (Nåja, inte alltid förresten skulle det visa sig.) Först några givar på temat bud som inte visar någon färg. Det brukar vara lite krångligt för motståndarna att hantera, vilket ju är själva meningen, men ibland även för oss. Det gäller att landa rätt  tillräckligt ofta bara.


Här var vi ensamma om att spela -kontrakt. På övriga bord var det mest bara ♣ och ♠. Om jag skulle ha t.ex. ♠+ så är ju Annas hand kanonfin och slam kan vara spelbart. Om jag istället har + så har vi inte någon 8-kortsanpassning alls (om inte jag har 2-korts ♣). Det blir då en chansning från Annas sida. Hon har nämligen svårt att invitera utan måste i princip avgöra direkt om hon vill spela utgång eller inte.

Hon har ju fina sidostick i sin ♣-färg så hon chansade på att om jag har + så kan vi nog spela hem 4. Nu var min -färg inte så stark som hon hoppats och den satt ju inte så snällt hos NS heller. En medelbricka.

Alternativet skulle kanske vara att svara 3♣ i betydelsen ‘passa eller korrigera’ för den färgen är det ju väldigt osannolikt att jag har. Då korrigerar jag till 3 för att visa ♦ och en högfärg. På det bjuder Anna 3 som nytt ‘passa eller korrigera’. Om jag då korrigerar till 3♠ så kan Anna höja till utgång. Det skulle dock vara lite trist om jag mot förmodan ändå har ♣-färg, men sannolikheten för det är ju ganska liten.

 Skulle jag kliva in med min -färg eller visa min hand som en tvåfärgshand enligt CRASH-försvaret? Jag tycker jag är för svag för att kliva in med 2 som borde vara lite mer konstruktivt, och för alternativet svagt hoppinkliv med 3 så är min färg för svag relativt mina försvarsvärden i lågfärgerna. Alltså fick det bli en tvåfärgshand.

Anna ser ju att om jag mot förmodan skulle ha ♠- så kan det bära långt, men hon kan lugnt nöja sig med att preferera avseende den sämre kombinationen. Om jag har +♣ så kommer vi då få spela 3♣, men om jag skulle ha ♠- så kommer jag ju att korrigera till 3♦ och då får hon en chans till att bjuda. I så fall verkar det rimligt med ett hopp till 4♠.
Det är ofta svårt för motståndarna att straffdubbla efter sådana här budgivningar, eller veta när de skall kliva in heller för den delen. När syd skall bjuda över 3♣ vet han ju faktiskt fortfarande inte vilka färger jag har, och vad har öst? Det enda man vet är att öst hellre vill spela 3♣ än 2. Så länge kontraktet inte blir dubblat är det inte särskilt farligt att gå två bet i ozon. Det blev dock inte en så bra bricka eftersom många ÖV hade fått spela en bet i andra kontrakt.

Med en hand som syds är det lätt att tänka att man är på väg att bli bortlurad när vi öppnar med 2NT så det var väl lika bra att dra till med det troliga slutbudet. Risken finns ju att nord passar med för bra kort om man nöjer sig med att kliva in med 3♠.
Jag räknade förstås med att Anna inte hade ♠ och då har vi dubbelanpassning i två andra färger så att vi skall offra oss verkar mycket troligt. Om Anna har 5-korts ♠ så borde vi kunna beta kontraktet till följd av att vi har minst 7-korts ♠ ihop, och dessutom borde min K kunna ge stick, och kanske även ♣D. De flesta andra hade väl fått mer tid på sig och hittade därför fram till 4 på NS, obetbart. Nästan topp till oss alltså!

Inspiration i budgivningen kan man få ibland, och jag kanske sätter partnern på det hala ibland men det brukar gå bra. Här var ett tillfälle då det gick mindre bra. Så här tänkte jag:
Annas 2♠ lovar ju en 6-kortsfärg och tillsammans med mina ♠-honnörer bör det ge 6 stick. Eftersom jag har 4-korts ♣ så finns det en chans att Anna är kort i ♣ så vi borde inte behöva förlora så många stick där.
Jag kan få för min K om E sitter hos öst. Men viktigast av allt är nog -färgen. Om Anna t.ex har:
♠Dxxxxx knxx Exx ♣x
så finns det chans på utgång fastän jag är förhandspassad. Hon skulle ju också kunna ha en ännu bättre hand. K kanske? E?
Med rätt anpassning – i – så finns det alltså chans på utgång fastän jag är förhandspassad. Det tänkte jag att 3 borde visa, för varför skulle jag få för mig att bjuda 3 om jag inte hade ♠-stöd? Hennes 2♠ bjuds ju med den kalkylerade risken att det kan gå bet så varför skulle jag behöva fly från det kontraktet? Det är ju inte ens dubblat ännu. Om jag hade haft en svag hand med sjukorts -färg och ♠-renons så borde jag nog spärrat i förhand istället för att passa, och om jag har en kortare — varför skulle det vara bättre att spela den på 3-nivån än att spela i Annas färg på 2-nivån? Alltså är det inte aktuellt att jag försöker rädda oss från ett svårspelat 2♠.
Inte heller kan jag ha en stark hand och bjuda konstruktivt. Jag har ju passat i förhand, och Anna har meddelat att hon har en svag hand med bara en massa ♠. Hur skulle jag kunna vara konstruktiv och försöka hitta någon annan färg?
Det enda som kan göra mig lite glad i budgivningen är om jag har ♠-stöd. Visst kan jag höja 2♠ till 3♠, eller kanske höja 2♠ till 4♠ men det blir bara en chansning. Istället vill jag att Anna väljer 3♠ eller 4♠ utifrån sin hands allmäna kvalité och vad hon har för stöd i . Det gick inte fram, kan man säga. Nu blev faktiskt inte 3-2 så dåligt, 12 av 26 poäng på brickan, men ett hemspelat 3♠ hade varit klart bättre.
Comments (3)

07 november 2011

Motalaserien 111019, lite i efterhand

Filed under: Budgivning, Spelföring — Etiketter:, , — Christian @ 15:27

Nu testar jag ett nytt sätt att lägga in givarna, genom att klippa ut dem som bilder och sedan klippa och klistra in texten separat. På det sättet kan texten ligga till höger om bilden och följa den ner under, vilket gör att det hela till större del hamnar på samma skärmvy. Därigenom slipper man scrolla så mycket. Det känns som att det här blir bättre,  om än lite suddigare, men säg gärna vad ni tycker. Kanske för liten stil på givdiagrammet?

Här var vi oense om betydelsen av Annas bud.
Ostört så kan jag köpa att öppnarens hopp till 3NT måste visa en överstark NT-hand, men nu efter nords inkliv så kan Anna sitta lite taskigt till med ett ♠-håll och nästan överblicka 9 stick fastän hon har en svagare hand. Då kan hon vilja bjuda 3NT direkt enligt devisen ‘går det så går det.’ En passande hand för det skulle kunna vara ♠ED Kxx xx ♣K10xxxx. Hon kan då hoppas på 6 ♣-stick (med ♣E hos mig) och 2 ♠-stick och sedan borde hennes K och mina ytterligare 6 utlovade hp kunna fixa till ett stick till. Att bara bjuda 2NT med den här handen blir alldeles för lamt.
Om hon har den överstarka NT-handen tänker jag mig att hon lika gärna kan passa. Jag har ju med mitt 2♣ slagit fast att vi har ♣-anpassning och minst ca 21 hp, och därför kan vi åtminstone spela 3♣. Mitt 2♣ enligt omvända höjningar är alltså krav till åtminstone 3♣ (eller 2NT) och därför kommer jag aldrig att passa ner 2♠. Annas pass blir då ett så kallat kravpass. Om jag sedan bjuder 3♣ och därmed visar en tråkig hand så kan hon korrigera till 3NT och det visar då en stark hand. Att först passa i ett kravpassläge och sedan bjuda vidare är en stark budväg enligt principen med kravpass.

Min trumf är ju trevlig att ha när man hör motståndarna bjuda till utgång. Jag trodde ju att ♠K skulle sitta hos syd, speciellt som han hade lovat 5-korts ♠ och syd kanske därmed kunde ha bara 3-korts. För att inte missa mitt ♣E valde jag att spela ut det. Spelföraren kanske kan ha en ♣-singel och hinna saka bort den annars.

 

Sedan gällde det trumfen, och snällt nog spelade syd en liten till ♠K fastän jag lade lågt. Därmed var straffen säkrad. Det syd borde gjort var att tänka på hela given och räkna sina förlorare: en i ♣, ingen i , ingen i . Alltså har han råd med två förlorare i trumf, men inte tre. Vad kan då hända i trumf, eller hur kan det sitta?

 

Jo, om Anna har alla ♠-honnörer är det kört oavsett hur man spelar. Om jag har alla ♠-korten kan man maska, och man kommer att gå bet om han spelar fel. Om honnörerna sitter delade på båda händerna kan man maska efter ♠Dkn. Vinner öst sticket med ♠D eller ♠kn tar man sig in på sin egen hand och upprepar masken. Så fort väst har någon av ♠Dkn så är det stensäkert att man bara kommer att förlora två ♠-stick. Likaså om väst har ♠E-singel eller dubbelton. Om det bara inte finns någon förrädisk stöld så är man ju hemma.

 

Det var faktiskt ganska många som gick bet i 4♠ på den här brickan och de spelade väl likadant som vår syd gissar jag. Ytterligare en intressant sak är att många fick spela 4♠X och rimligen var det väst som dubblade, men varför skall man göra det? Går det en bet så får man 100 poäng istället för 50, men samtidigt riskerar det ju att tipsa spelföraren. Att hitta det rätta spelet i trumf borde vara lättare om man fått höra en dubbling från väst. Då har man med sin dubbling hjälpt motståndarna till 420 poäng istället för att man själv får 50. Med andra ord: dubblingen gör att man kan vinna 50 men riskerar att förlora 470. Riskabelt! Ser man till resultatet var det tre som lyckades spela hem 4♠X och tre som gick en bet.

 

Comments (6)

05 november 2011

Torsdagsbridge 11-11-03

Filed under: Budgivning — Etiketter:, , , , — Christian @ 21:22

Det här var ingen bra kväll för oss. Själv gjorde jag några grova missar i försvar och spelföring, men det är roligare att skriva om annat. Här är några mer intressanta brickor.

Giv 4
Väst
Båda i zon
♠ D 10
10 7 5
K 6 5 3 2
♣ 10 8 3
♠ 9 8
D kn 8 2
D kn
♣ E kn 9 4 2
N
V     Ö
S
♠ kn 7 6 5 2
K 6 3
8
♣ K D 7 5
♠ E K 4 3
E 9 4
E 10 9 7 4
♣ 6
Väst Nord Öst Syd
Anna Jag
Pass Pass Pass 1
2 ♣ 3 1 Pass 3 2
Pass 3 ♠3 Pass 5
Pass Pass Pass
  1. Svag höjning, typ 6-9 hp
  2. Odiskuterat, menat som frågande efter håll
  3. Menat som visande lite håll

Här fick vi en delad topp! Efter omvänd höjning utan konkurrens från motståndarna så har vi sagt att jag kan bjuda en ny färg på 3-nivån som frågande efter håll. Tanken bakom det är att den svaga svarshanden rimligen inte kan ha så mycket av sidofärgshåll med tanke på sin svaga styrka. Om öppnaren börjar fundera på 3NT efter det hoppande svaret så måste öppningshanden själv rimligen stå för det mesta av hållen, och vilket av sina två håll skall man då visa? Och vad bjuder svarshanden?
Det enklaste tycker vi är att öppnaren istället bjuder den färg där han/hon vill ha hjälp med hållet. Här var dock läget lite annorlunda eftersom väst har klivit in och inklivsfärgen har vi också passerat i och med Annas 3 — så hur skall vi veta om vi har ♣-kontroll eller inte? Anna resonerade lite kring att 3 kanske egentligen sökte efter ♣-håll, och det kan kanske vara smart. Själv tyckte jag dock att budgivningen lät som att Anna nog hade sina hp i och ♠, och eftersom väst nöjde sig med 3♣ och eftersom öst inte höjde ♣-budet så borde nog Anna ha åtminstone 2-korts, men oftast 3-korts ♣. Det gör att min ♣-singel blir en mycket passande singel. Dessutom har jag en toppig hand som passar för trumfspel, och Annas utlovade håll i ♠ passar nog bra till mina ♠-honnörer. Alltså tog jag ett skutt till utgång i lågfärg. Notera att vi bara har 20 hp, men anpassningen är suverän. Eftersom jag inte fick ut så hann jag även maska med ♠10 innan mitt-håll försvann. Hade det gått så hade det till och med blivit ett övertrick.

 


Giv 5
Nord
N-S i zon
♠ E kn 9 6
7
kn 10 9 7 6 5
♣ 4 3
♠ K D 5 4 3
K 6
K 4
♣ E D 9 8
N
V     Ö
S
♠ 10 8 2
E D kn 8
D 8 3 2
♣ K kn
♠ 7
10 9 5 4 3 2
E
♣ 10 7 6 5 2
Väst Nord Öst Syd
Jag Anna
Pass 1 Pass
1 ♠ Pass 1 NT Pass
2 1 Dbl 2 ♠2 Pass
3 ♠3 Pass 4 ♣4 Pass
4 NT5 Pass 5 ♣6 Pass
5 ♠ Pass Pass Pass
  1. Artificiellt utgångskrav enligt XY-NT
  2. Förnekar 5-korts , men lovar 3-korts ♠-stöd
  3. Slår fast trumfen, slamintresse eftersom utgångskrav redan råder
  4. Kontrollbud
  5. RKCB 1430
  6. Ett eller fyra av fem nyckelkort

Här kom den fina XY-NT-konventionen till användning. Enligt denna bjuder jag efter Annas 1NT 2♣ för att visa utgångsinvit eller 2 för att visa utgångskrav med alla möjliga händer. Övriga bud på lägsta nivå är rena stoppbud och högre bud visar fördelningsbaserade händer där Anna kan gå vidare med anpassning.
Att börja med 2 som utgångskrav här är ju självklart med min fina hand. När Anna då visade sig ha stöd i ♠ så visste jag att jag skulle blir spelförare, och därmed kan jag hoppas på ett utspel i någon av lågfärgerna — perfekt! Min K borde dessutom passa bra till Annas hand. Vår allmäna styrka är visserligen inte 33 hp men med vår fina anpassning så behövs det inte alltid 33 hp för att kunna spela slam. Det fina med det artificiella kravet 2 är att båda vet att vi skall till utgång, så när jag ser att vi har ♠-anpassning så kan jag hoppa till 4♠ direkt om jag bara vill till utgång. Enda anledningen att nöja sig med 3♠ är att jag har slamintresse och vill lämna utrymme för kontrollbud. Visst har jag kontroller i alla färger, men genom att signalera slamintresse till Anna med mitt 3♠ så kan jag få hennes syn på saken också. Hon bidrog med ett kontrollbud vilket jag tolkade som positivt, men hon måste förstås kontrollbjuda eftersom min hand är helt obegränsad uppåt.

Ett intressant bud i sammanhanget är 3NT med betydelsen seriöst slamintresse. Dvs om hon verkligen tycker slam är intressant så börjar hon med 3NT oavsett kontroller, men om hon har en rätt trist hand för slam så bjuder hon ett kontrollbud för att hon måste, om hon har något. I det här fallet hade hon då bjudit sitt 4♣ vilket för mig hade signalerat en ganska trist hand, men ändå med en ♣-kontroll. Då hade jag kanske kunnat stanna i 4♠? Om hon däremot hade haft en hand av typen: ♠Exx EDknx Dknxx ♣xx så hade hon kunnat bjuda 3NT. (Det fina med den här handen är att hon har ett viktigt ess till istället för Kkn i en kortfärg. I och med det blir även ♣-färgen mer intressant för stölder.)
Nu visste jag inte riktigt om Anna var med på distinktionen mellan 3NT och 4♣ och gick på min magkänsla istället. Eftersom Anna oftast har -kontroll när hon har öppnat med 1 som här så kanske jag hade kunnat nöja mig med 4 som kontroll på vilket hon då bjuder 4 som kontroll och jag går ner i 4♠. Det skulle talat om för Anna att vi har kontroller i alla färger, att jag är slamintresserad, men att jag ändå är tveksam till att gå vidare. Då får hon tillfälle att värdera karaktären på sin hand, så får hon fråga efter ess istället.
Nu var ju inte kortsitsen så snäll och många spelade 5♠-2, men 4♠-1 hade varit ett bra resultat.


Giv 6
Öst
Ö-V i zon
♠ E 5 4

K D 9 8 6
♣ K 10 6 4 2
♠ 9 7 2
E 10 9 8 5 3
10 5
♣ E 9
N
V     Ö
S
♠ 8 6
K D kn 6 4
E kn 7 4
♣ kn 3
♠ K D kn 10 3
7 2
3 2
♣ D 8 7 5
Väst Nord Öst Syd
Jag Anna
1 Pass
4 1 Pass Pass Pass
  1. Spärrande, fördelningsbaserat

Här lyckades jag sno åt oss kontraktet med mitt svaga hopp till utgång. Att jag har två ess på min svaga hand kan vara lite vanskligt för då kan vi tänkas missa en slam. Anna har ju väldigt svårt att avgöra om hon skall gå vidare om det är hon som har en stark hand. Å andra sidan är vi i ofördelaktig zon så att vara lite extra stark för det spärrande hoppet känns tryggt. Sedan säger ju matematiken att eftersom vi har 10 kort i så har vi 16 kort som är icke- och NS har då 23 kort som är icke-. De 23 korten kan t.ex. fördela sig 8+8+7 eller 9+7+7, eller 9+8+6. Dvs NS har antingen en nio-kortsanpassning eller två 8-kortsanpassningar. Nu hade ju faktiskt Anna 5-korts och därmed har NS 24 kort i övriga färger, så de kan ha 3 stycken 8-kortsanpassningar. Slutsatsen när jag har så här långt stöd i partnerns färg är alltså att det finns gott om anpassning åt båda hållen kring bordet och då kan man också spela hem rätt höga kontrakt på båda ledderna. NS skall inte få tid att hitta sin anpassning, så därför bjöd jag alltså 4.
Om jag hade suttit syd så hade jag nog klivit in med 1♠ på de korten. Visst är det kanske någon hp mindre än man hade kunnat önska sig, men det är bättre att ljuga om sina hp än sin hands karaktär. Bara en sådan sak som att få partnern att spela ut en ♠ om vi skulle hamna i ett NT-kontrakt kan vara viktigt. I det här fallet hade nord kunnat konkurrera med 4♠.
Även om syd passar som nu så har NS en chans att komma in i matchen efter mitt 4, men det gäller att ha rätt metoder. En upplysningsdubbling fungerar inte alltid så väl eftersom syd kan tänkas passa trots att 4 går hem. Om nord gissar på en lågfärg och bjuder den på 5-läget så gäller det att välja den färg syd har bäst i, och hur vet man det? Väljer man fel går det bet, och väljer man rätt kanske syd blir glad och höjer till 6-läget. Att bjuda 4♠ med 3-kortsfärg verkar dumt, men kanske kan man resonera sig fram till att ÖV nog oftast inte har så många ♠ och då borde syd ha några stycken. Vanskligt är det i alla fall.
Det vi gör är att använda 4NT ungefär som man använder 2NT, nämligen för att visa två färger och vilja att konkurrera på 5-läget. Primärt tänker man sig att det lovar de båda lägsta färgerna, så syd väljer 5♣ eller 5. Om syd t.ex. väljer 5♦ och nord flyttar över till 5♠ så har nord visat att det var ♣ och ♠ som han hade. Om syd istället väljer 5♣ och nord flyttar över till 5 så visar alltså nord + ♠. Med den överenskommelsen så hade NS kunnat komma till 5♣ i alla fall.

Older Posts »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.